iGod och Steve Jobs

fredag 7 oktober 2011 kl. 15:57 | Publicerat i Ekonomi, Kultur, Liberalism, Media | Lämna en kommentar

Äppel-ikonen Steve Jobs har avlidit. Han var en Messias i datavärlden och stod bakom Apples Macdatorer, iPod, iPhone och  Ipad.

Övanför Jobs fanns iGod.

Hans affärsfilosofi var: ”Konsumenten vet inte vad hon vill ha, vi gör det”.

Kanske ockå en politisk filosofi : ”Väljarna vet inte vad de vill ha, vi liberaler gör det”, vilket skulle betyda att politiken innehåller en del entrprenörskap och visioner.

 

 

Annonser

Tranströmer – att se fram emot

torsdag 6 oktober 2011 kl. 18:32 | Publicerat i Kultur, Litteratur | Lämna en kommentar

Jag har oftae tänkt: varför tjocka romaner när allt kan uttryckas i korta, halsbrytande metaforer, med poesi.

När jag har läst årets Nobelpritagare Tomas Tranströmer har några korta rader räckt länge för tankar och reflektion.

På bussen hem häromdagen höll jag tummarna för Tranströner när jag såg skyltarna med politiska slagord och nedskräpande och trafikfarliga porträtt, efter proträtt, efter porträtt oändligt.

Jag tänkte på en av Tranströmers mest citerade dikter (”Romanska bågar”):

”Varje människas plikt är att förbli ett original.

och inne i dem alla öppnade sig valv bakom valv
oändligt”

Stum och delvis förlamad efter en stroke komponerar han hela världar av ord i musik, av musik i ord.

I kväll blir det Schubert och sedan en tjock antalogi för mörka höstkvällar.


Språksituationen i Finland oroar Liberalerna

tisdag 3 november 2009 kl. 18:42 | Publicerat i Kultur, Politik, Språk, Utbildning | Lämna en kommentar

Liberalernas lagtingsgrupp har i ett pressmeddeande den 2 november reagerat på den senaste tidens debatt i riket om risken för att det svenska språket marginaliseras till ett minoritetsspråk bland många andra i Finland.

I Åbo underrättelser skriver Torbjörn Kevin om samma fråga ur ett finlandssvenskt perspektiv http://www.abounderrattelser.fi/au/2103513.php

Av de åländska medierna publicerades lagtingsgruppens pressmeddelande endast av tidningen Åland. Kan det vara så att den radikala förändringen i attityderna och försvagningen av det svenska språkets ställning i Finland också som ett officiellt kommunikationsspråk går yrkesjournalisterna och därmed en majoritet av medborgarna förbi?

Nu behövs debatt på Åland och med rikets sveko/fennomaner!

Pressmeddelande 2 november 2009

Liberalernas lagtingsgrupp är oroad över språkutvecklingen i Finland. Det svenska språkets ställning som ett av de två nationsspråken är hotad.

De negativa attityderna till det svenska språkets status inom förvaltning och utbildning tyder på en bristande historisk medvetenhet. Betydelsen av ett rikt kulturellt arv i Finland tycks alltmer falla i glömska.

Vi inser den stora betydelsen av språkkunskaper i ett modernt samhälle i en globaliserad värld. Nyttan av till exempel engelska, ryska, och kanske också kinesiska, är obestridlig, men det svenska språket är en särskild bärare av identitet, samhörighet, kultur och kommunikation i vårt samhälle och i Norden.

Åland är ett officiellt enspråkigt samhälle, men språkkunskaperna är breda. Vår status som självstyrelse inom Finland förutsätter en officiell kommunikation på svenska.
Vi anser att de politiska partierna i riket och landets regering måste ta ett ansvar för att det i praktiken går att upprätthålla den officiella kommunikationen på svenska samtidigt som det svenska språkets historiska och kulturella status är en angelägenhet för hela landet och särskilt för det svenska Finland i övrigt.

 

”Vi äter inte sås”

söndag 1 november 2009 kl. 15:49 | Publicerat i Kultur, Mat, Politik | Lämna en kommentar

 

Vad minns vi av sommarens turism?

En händelse som åtminstone turistförbundets vd uppmärksammade var Öspelen. I juli stod hon på Torggatan och pekade: det har varit mycket folk här.

Tänk vad reklamen om ”Som sommaren var förr” i Stockholms tunnelbana inför högsäsong kan göra; 3 000 deltagare från 25 öar.

 

Det som jag minns mest av spelen var en idrottskvinna från Caymanöarna som var missnöjd med maten: ”vi äter inte sås”.

Jag tänkte på Italiens nyanserade premiärminister Silvio Berlusconi som ansåg att maten i Finland är sämst i EU:

Vår egen statsminister Matti Vanhanen – som visat sig vara en riktig träkarl och virkesexpert–

riposterade mycket elegant med: jag är också en anhängare av enkel mat, som pizza och spaghetti.

 

Maten är en allvarlig fråga för besöksnäringen och sås är faktiskt en viktig självstyrelsefråga.

Bakgrunden är naturligtvis den berömda ”Alandaise-såsen” som skapades som en direkt följd av finsk-ryska kriget på Åland 1808-09.

En folkrörelse under ledning av länsman Erik Arén och pastorsadjunkten Henrik
Johan Gummerus drog i gång ett ”befrielsekrig” där åläningarna skrämde ”skiten ur ryssarna” som det hette när man efteråt kaverade om händelserna.

 

Kvinnorna hade en särskilt roll i kriget och fruarna Hildur Evelina Arén och Maria Helena Gummerus tog initiativ till en rejäl middag med det bästa som kunde tänkas: stuvad grävling.

Men kampen hade varit ansträngande och det krävdes någonting extra.

Hildur utropade med eftertryck: ”mannarna skola hafva sås!

 

En ny åländsk symbol, Alandaisesåsen, var född! (se recept)

 

Recept på äkta Alandaise

7 vitpepparkorn

2 msk vinättika

1 msk vatten

1 msk smör

2 äggulor

150 gr skirat smör

några droppar citronsaft

en liten näve blåbär

(finhackad tomat- och paprikablandning tillkom enligt beslut den 9 december 1953 på Societetshuset för att såsen skulle få samma färger som den nya åländska flaggan: gul, blå och röd)

 

Anrättningen blev så populär att det startades mejerier med smörtillverkning i varje kommun och varje gård och stuga höll sig med egna höns för att äggen skulle räcka till.

Mera sorgligt var det att den tillhörande stuvningen var så populär att grävlingen blev mer eller mindre utrotad under 1800-talet.

 

Men den eviga sanningen skulle åter bekräftas: krig föder nya krig. (

Immanuel Kants ”Den eviga freden” (1795) med en förhoppning om att ”stående härar borde försvinna”, kom på skam redan 1808 och idag rustar både NATO och EU)

 

Striden nu, som engagerar den historiska vetenskapen, gäller upphovsrätten till såsen.

När Charles Emil Hagdahl åren 1878-79 gav ut ” Kokkonsten som vetenskap och konst med särskildt afseende på helsolärans och ekonomiens fordringar” att nationalsåsen Alandaise fanns med under namnet ”Hollandaise”.

En grupp upprörda ålänningar med förankring i Jägarrörelsen hävdade att Hagdahl hade dikterat recepten för kokboksförfattarinnan Gustafva Björklund, vars efterkommande etablerat en kokkonst i Hagdahl anda på Åland. Charles Emil som var matglad och blev lätt andfådd hade vid diktering av recept 112, det vill säga Alandaise, sucka ett tungy ”Hå” som ledde yill ”Hollandaise” i utskriften.

Påståendet att Gustafva skulle ha gjort ett liknande misstag när hon skulle besöka sin moster i Holland, och i stället for till Åland, anser jag för min del vara en skröna.

 

Av självstyrelsepolitiska skäl anser jag ändå att upphovsrätten till en av våra främst nationella symboler (såsen, inte stuvad grävling) är viktig.

Därför kontaktade jag vår främsta historiska expert Dan ”Guru” Nordman för ett utlåtande om, som jag förmodar, Erik Aréns slips som fanns på vinden på lillstugan från 1700-talet.

 

Nordman insåg omedelbart såsens historiska betydelse och anlände snabbt till platsen. ”Guru” knäppte händerna på magen, lutade huvudet bakåt och gungade försiktigt fram och tillbaka på fötterna.

Fläckarna påminner om äggula och med tanke på att det finns spår av blåbär kunde det vara fråga om sås av angivet slag ansåg han, men ville inte direkt ta ställning till om Hagdahls recept – utan blåbär – skulle vara obsolet.

Det var enligt min källforskning mycket ovanligt med slips i början av 1800-talet, men det som mest förbryllar mig som historiker är etiketten med texten ”TREVIRA STOCKHOLM 1942”. Etiketten är slarvigt fastsydd och det kan mycket väl vara fråga om historieförfalskning.

Dan ”Guru” anser att i så fall ”är det mycket allvarligt” och att frågan borde tas upp med Holland på diplomatisk nivå.

 

Nu kommer frågan att ställas på sin spets.

Kommer Åland som fredens öar att kunna hävda sim hävdvunna rätt till äkta Alandaise mot Hollands imperialistiska maktspråk till försvar för ett billigt plagiat och ett dikteringsmisstag, Hollandaise.

Vem skulle vilja äta stuvad grävling med Hollandaise?

Medis`bildning tiger inte still

tisdag 9 oktober 2007 kl. 8:57 | Publicerat i Ekonomi, Kultur, Politik | Lämna en kommentar

Har vi 16 kommuner måste de ha ansvarsområden och dit hör Medis. Ungefär så sade utbildningsansvartiga landskapsregeringseldamoten Gunell i Radio Åland.

Kommunernas primära ansvarsområden är människonära tjänster inom vård, skola och omsorg samt kommunalteknik och byggnadsplanering. Vissa tjänster är så unika och specialiserade att kommunerna behöver samverka eller organisera verksamheten på annat sätt (kommunförbund, landskapet etc.)

Utbildningen på Åland är indelad så att grundskolan (och ”förskolan”) är kommunal och gymnasie- och högskoleutbildning hör till landskapsregeringens ansvarsområde. Den allämänna bildningsverksamheten hör inte till grundskolan (läroplikt för barn) och borde alltså vara under landskapets ansvar. Åtminstone til den delen att landkspet har en övergripande kontroll över lika tillgång och rimlig finansiering. 16 kommuner är ingen doktrin, inte heller 3-4 eller en kommun. En liberal utgångspunkt är att se till vad som är bäst för medborgarna.

Bildning är en del av den själsliga hälsan och välfärden – en fiktiv ÅHSB, Ålands hälso- och sjukvård och bildning, anger den nivå från vilket ansvaret kan utgå.

BUGG I SYSTEMET

tisdag 25 september 2007 kl. 20:17 | Publicerat i Kultur | 1 kommentar

Ålands statistik och utredningsbyrå (ÅSUB) har idag följande notis på sin hemsida.

”Bugg i systemet

På grund av ett tekniskt fel i samband med publiceringen av hösten konjunkturrapport har ett gammalt pressmeddelande om kommunernas skattesatser 2007 skickats ut. Vi ber om ursäkt för detta och hoppas att felet åtgärdas så snart som möjligt.

Med vänlig häslning

ÅSUB”

Ingenting roligt att råka ut för, men jag påmindes om mitt första möte med en systemtekniker inom data å 70-talet. Jag försökte göra multipla regressionsanalyser från data på hålkort och kunde inte förstå att ”garbage in, garbage out”, dvs skräp in, skräp ut,  skulle gälla mig. När jag rådfrågade systemteknikern sade han att ”det måste vara nå´t bugg i systemet” Jag bockade och tackade för den uttömmande förklaringen och återvände till regressionsanalysen långt senare när det fanns standardprogram att tillgå.

Men frasen  är tydligen gångbar ännu idag.

För övrigt har jag gått på bugg-kurs i Uppsala under ledning av en postiljon med 48 i skonummer. Det var bugg i sytem det!

Kultur, kommers och katten

tisdag 25 september 2007 kl. 13:12 | Publicerat i Kultur, Media, Politik | Lämna en kommentar

Jag hade ett par korta inlägg i debatten om kultur på Biblioteket (kommentaren också på fredrik.ax) måndag kväll.

 1. Biograf är en politisk prioriteringsfråga. Det allmänna avdraget räcker till en extra platt-TV för den rikaste delen av befolkningen, medan låg- och mellaninkomsttagarna skulle ha råd med en biobiljett om det fanns en bio. För skatteavdraget kunde man köpa 5 Savoy – hus, men det tycker jag personligen inte att man skall göra.2. Varför stoppa in en massa kulturaktiviteter i KK – huset när ett privat bolag förfogar över anläggningen. På frågan om det inte är att ”gå som katten kring het gröt” att inte ta upp frågan om samarbetsformer mellan kultur och kommers svarade de flesta med grön kort! För övrigt är den offentliga sektorns storlek en politisk fråga för den reellt existerande liberalismen på Åland – Liberalerna på Åland och några sossar som sett verklighetens ljus utanför sekten I partiprogrammet finns rum för att utreda förutsättningar för en modern biograf på Åland och ett avdrag som gynnar låg- och medelinkomsttagare.

Den samhällsfinansierade grundskolan är obligatorisk, men jag tycker att framtida KK – hus och biografbesök skall vara frivilliga.

Blogga med WordPress.com.
Entries och kommentarer feeds.