Lagtingsvalet 2011 har stor betydelse.

söndag 16 oktober 2011 kl. 11:39 | Publicerat i Ekonomi, Liberalism, Media, Miljö, Politik, Sjöfart, Skarven, Skatter, Utbildning, Välfärd | Lämna en kommentar

Trots en personintensiv, men poltiskt lam, valrörelse finns det underliggande strömningar som kan få stora konsekvenser.

När liberalerna hösten 2008 valde arbetslinjen, välfärden och en stram budgetpolitik var kritiken stark men alternativen få. Keynesiansk offentlig stimulans hade varit fel med i det närmaste full sysselsättning, låga räntor och låg inflation. De planerade byggprojekten (bostäder, psykiatrin, Sjöfartsmuseet) har kunnat fullföljas med en balanserad arbetsmarknad.

För nästa regering gäller: ”tilssammans” med mints 18 mandat, omedelbar beredning av samhällsreformer och trafiklösningar, en mycket mera fokuserad närings- och utbildningspolitik, konkreta, realistiska steg för miljöutveckling, lag om skattefinansierad public-service media, samlad sjäöfartsutbildning, fortsatt stark social- och välfärdspolitik….

I bästa fall är plattformen för ”slut på trixande och fixande” lagd ( asfaltmassor, Skarven, retroaktiva löner, Sviby bank, indstrihus).

 

Samtidigt har regeringskontakterna med riket varot konstruktiva med pårinciådokument, självstyrelslagsförändringar och t.o.m. flaggan i topp med Brysssel.

Risken med kommande mandatperiod är utspädd välfärd (”alla förmåner åt alla” och därmed ingeting till någon), överbud och lån i budgeten, uteblivna reformer, skattereformer utan analys, återgång till stingslighet i riksrelationerna

Politiskt har de åländska partierna maximalt utnyttjat så kallad ”triangulering” som politsdk mrtod och löagt sig väldigt nära varandra.

På sätt har de ideologiska och politidska skiljelinjer som faktiskt finns blivit dolda för många.

I lagtinget är risken stor för fortsatt verbalpolitik på bekostnad av realpolitik.

Tack för slurepliken och tänk efter före Du röstar, men rösta!

Annonser

Pekkarinen på gröna vågens framkant

onsdag 27 oktober 2010 kl. 16:17 | Publicerat i Ekonomi, Miljö, Norden, Politik | Lämna en kommentar

Så här kunde det låta

Sveriges energiminister Maud Olofsson aviserar en engagerad och intensiv debatt om  ”Ökat fokus på ett starkt nordiskt energisamarbete” vid Nordiska rådets session i Reykjavik den 2 november.

I ett pressmeddelande från Nordiska ministerrådet talas bland annat om energieffektivisering, hållbar förbrukning, gemensam nordisk och europeisk energimarknad och vindkraftens utvecklingsmöjligheter.

Om samarbete mellan Åland och Finland skulle vara lika konstruktivt som det nordiska och om Finlands energiminister Mauri Pekkarinen skulle inta samma position som Maud Olofsson och de andra nordiska ministrarna kunde det låta så här.

(Genom att byta ut några ord (understreckade) i ministerrådets pressmeddelande har Finlands energiminister ett färdigt anförande till Nordiska rådets session)

Den stora utmaningen för Finland och Åland i Norden är att intensifiera harmoniseringen av den nordiska elmarknaden, så de stigande mängderna hållbar energi kan hanteras i det gemensamma elsystemet och ambitionen om en gemensam slutanvändarmarknad för el kan realiseras.

Mauri Pekkarinen säger att det finns all orsak att accelerera samarbetet om hållbar/förnybar energi och energieffektivitet. Det finns en stor potential för samarbete om hållbar/förnybar energi och om genomförandet av produktiva energieffektiviseringar i Finland och på Åland. För att förstärka energieffektivitetsagendan i Europa, vänder sig minister Pekkarinen och Ålands regering gemensamt till den europeiska energikommissionären med budskapet om att stärka EU: s initiativ om energimärkning och effektivitetskrav på produkter.

Utveckling av nya rena teknologilösningar och ett starkare samarbete om kunskap kommer att spela en stor roll under de närmaste åren och bidra till grön tillväxt i de nordiska länderna, säger minister Pekkarinen och uttrycker stor tillfredsställelse med Nordisk energiforsknings nya strategi, som har fokus på hållbara energilösningar och välfungerande energimarknader.

Ministrarna i Finland och på Åland betonar också vikten av att man före deras nästa möte följer upp lovande teknologier som exempelvis lagring av vindenergi i vatten – den så kallade pumped storage-teknologin – som kan vara en grön lösning i glest befolkade områden med dålig tillgång till elnäten. Här är det en stor utmaning att använda mer hållbar/förnybar energi och säkra försörjningen.

Vidare konstaterar de finska och åländska ministrarna med tillfredsställelse att det nu har startats en rad projekt, som ska främja den nordiska infrastrukturen och användningen av elbilar.

Slutligen har Mauri Pekkarinen med stor entusiasm kört igång tävlingen Nordisk energikommun. Den ska belöna de kommuner som engagerar sig och har startat banbrytande energiprojekt som medverkar till att skapa grön tillväxt och utveckling. Alla kommuner i hela Norden inbjuds till att delta och såväl de nominerade som vinnaren, som utses till våren 2011, kommer att marknadsföras i Norden och internationellt. Initiativet har utvecklats i ett samarbete mellan det danska ordförandeskapet och Finland, som är ordförande 2011.

Ministrarna i Finland och på Åland ser fram emot att i samband med tävlingen bli bekanta med en bred uppsättning av de perspektivrika och hållbara nordiska energilösningar som finns ute i de åländska och andra nordiska kommuner.

Olof Erland ( Mauri Pekkarinens fiktive talskrivare)

Vind i seglen för Viking och vindkraft för Åland

måndag 25 oktober 2010 kl. 11:00 | Publicerat i Ekonomi, Miljö, Sjöfart, Skatter | Lämna en kommentar
Etiketter: ,

 Staten ger miljöstöd till den nya färjan som Viking Line bygger vid STX Finland varvet i Åbo.

Prislappen är 240 miljoner euro och fartyget ska sättas i trafik på rutten Åbo – Åland – Stockholm år 2013.

Fartygets längd är ca 210 meter med en bruttodräktighet på 57 000 ton. Intentionsavtalet innehåller också option på ytterligare ett fartyg.

 Intentionsavtalet innehåller en option på ytterligare ett fartyg och beställningen är beroende av miljöstödet från finska staten.

 Minister Mauri Pekkarinen har nu möjlighet att tillse att fartyget passerar miljövänliga åländska vindmöllor med statligt stöd på samma villkor som möllor i riket.

 De tusentals arbetstimmar som det åländska rederiet betalar för är en ocean där vindkraftsstödet till Åland är en droppe.

MISE: Söndrade vi stå, enade kan vi kanske återuppstå.

onsdag 20 oktober 2010 kl. 16:22 | Publicerat i Miljö, Politik, Skatter | Lämna en kommentar

Replik till ledare i tidningen Åland 17 oktober

Det är en vanlig missuppfattning att Ålands miljöservice, MISE, är ett gemensamt kommunförbund och myndighet för avfallshanteringen på Åland. I själva verket är närmare hälften av kommunerna utanför som egna myndigheter och efter årsskiftet fler än hälften.

Före MISE bildades hade de enskilda kommunerna ett eget ansvar och därmed ett engagemang för avfallshanteringen. I starten hamnade MISE ”i galen soptunna” med höga kostnader och en bristfällig kommunal styrning.

Liberalerna har försökt påverka utvecklingen genom en omstart och reformer. Den kommunala strukturen och MISE: s begränsade kommunala omfattning medför emellertid att det inte finns någon övergripande och gemensam plattform för kommunerna och därmed för styrning.

Landskapsregeringen, som enligt landskapslagen (1981:3) om renhållning har den högsta ledningen och övervakningen av renhållningsverksamheten medan kommunerna ansvarar för verkställigheten, har genom två avfallsplaner angett ramarna för utvecklingen.

Den senaste avfallsplanen hänvisar bland annat till att det är möjligt för kommunerna att finansiera infrastruktur med skattemedel. Det torde också finnas möjligheter att differentiera avgifterna på grund av sociala skäl.

Flera kommuner utanför MISE har en viss skattefinansiering som utgör en stimulans för kommunerna att ta del av styrningen och kostnadsrationaliseringen i avfallshanteringen. Den doktrinära uppfattningen att skatter alltid är av ondo ska respekteras, men bör prövas mot att skattefinansierad infrastruktur kan främja den samhällsekonomiska effektivitet som helhet. Hushållens och producenternas ansvar skulle i princip vara att betala för vad de producerar, medan kommunerna skulle ansvara för infrastrukturen.

Följande är exempel på vad de tveksamma MISE – kommunerna framfört som målsättningar för avfallshanteringen:

–         lägre och mer rättvisa avgifter med beaktande av hushållsstorlek, tillfälligt och dubbelt boende samt hanteringssystem

–         regional anpassning av avfallshanteringen avseende bland annat återvinningsstationer, hushållshämtning och deponi

–         teknisk-ekonomisk utveckling av transporter och hantering (logistik)

–         tydligare åtskillnad mellan problemavfall, producentansvar och hushållstjänster

–         upphandling som i högre utsträckning främjar konkurrens

–         ett administrativt enkelt och heltäckande register över avfallsproducenter

–         bättre information med kundservice i centrum

Varje kommun har ett eget ansvar för avfallshanteringen. MISE var ett försök till samverkan, men det höll på ”bidde en tumme”. De senaste åren har det dock gjorts betydande framsteg, men rent ut sagt: medlemskommunernas engagemang är för slappt!

Alla kommuner skulle vinna på en ny samarbetsstruktur med 4-5 regionala enheter med ett samarbete i ett helhetsperspektiv. Ökad konkurrens, större kommunalt ansvar och gemensamma tekniska system och logistik skulle öka kostnadseffektiviteten

För framtidens samverkande avfallshantering på Åland gäller:

Söndrade vi stå, enade kan vi kanske återuppstå.

 

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.
Entries och kommentarer feeds.