Lagtingsvalet 2011 har stor betydelse.

söndag 16 oktober 2011 kl. 11:39 | Publicerat i Ekonomi, Liberalism, Media, Miljö, Politik, Sjöfart, Skarven, Skatter, Utbildning, Välfärd | Lämna en kommentar

Trots en personintensiv, men poltiskt lam, valrörelse finns det underliggande strömningar som kan få stora konsekvenser.

När liberalerna hösten 2008 valde arbetslinjen, välfärden och en stram budgetpolitik var kritiken stark men alternativen få. Keynesiansk offentlig stimulans hade varit fel med i det närmaste full sysselsättning, låga räntor och låg inflation. De planerade byggprojekten (bostäder, psykiatrin, Sjöfartsmuseet) har kunnat fullföljas med en balanserad arbetsmarknad.

För nästa regering gäller: ”tilssammans” med mints 18 mandat, omedelbar beredning av samhällsreformer och trafiklösningar, en mycket mera fokuserad närings- och utbildningspolitik, konkreta, realistiska steg för miljöutveckling, lag om skattefinansierad public-service media, samlad sjäöfartsutbildning, fortsatt stark social- och välfärdspolitik….

I bästa fall är plattformen för ”slut på trixande och fixande” lagd ( asfaltmassor, Skarven, retroaktiva löner, Sviby bank, indstrihus).

 

Samtidigt har regeringskontakterna med riket varot konstruktiva med pårinciådokument, självstyrelslagsförändringar och t.o.m. flaggan i topp med Brysssel.

Risken med kommande mandatperiod är utspädd välfärd (”alla förmåner åt alla” och därmed ingeting till någon), överbud och lån i budgeten, uteblivna reformer, skattereformer utan analys, återgång till stingslighet i riksrelationerna

Politiskt har de åländska partierna maximalt utnyttjat så kallad ”triangulering” som politsdk mrtod och löagt sig väldigt nära varandra.

På sätt har de ideologiska och politidska skiljelinjer som faktiskt finns blivit dolda för många.

I lagtinget är risken stor för fortsatt verbalpolitik på bekostnad av realpolitik.

Tack för slurepliken och tänk efter före Du röstar, men rösta!

Sanhällsinformation – grundläggande ekonomi

lördag 1 oktober 2011 kl. 13:56 | Publicerat i Ekonomi, Skatter, Utbildning | Lämna en kommentar

Senaste torsdag spelade jag in den tredje och sista föreläsningen i ”Grundläggande ekonomi” under rubriken ”Samhällekonomi”. De två första är ”Företagsekonomi” och ”Nationalekonomi”.

Avsikten har varit att sända ”samhällsinformation” inom ramen för Ålands radio & tv AB: s public-service uppdrag och uttryckligen inte politisk reklam eller propaganda.

En sammanfattning av föreläsningarna finns som PowePoint – presentation Grundläggande ekonomi slutv 1 okt.

 

Jag är kandidat i valet till Ålands lagting

lördag 10 september 2011 kl. 13:22 | Publicerat i Ekonomi, Liberalism, Politik, Sjöfart, Skatter, Utbildning | 2 kommentarer

I över 30 år har jag haft privilegiet och
förtroendet att få vara med och utveckla det åländska samhället.

Jag har erfarenhet från landskapsförvaltningen och
regeringen, kommunfullmäktige, Nordiska Rådet och Ålands lagting där jag har
varit ordförande för kultur, social och miljö- och lagutskottet.

Personer som jag har stort förtroende för har bett
mig ställa upp i årets lagtingsval och jag har nu beslutat kandidera för
Liberalerna.

I partiarbetet vill jag koncentrera mig på att
utveckla närings- och utbildningspolitiken.

Jag är en tvivlare i frågan om övertagande av den
statliga beskattningsbehörigheten, men vill vara med och fördjupa analysen av
konsekvenserna för att upplysta och medvetna väljare ska kunna avgöra frågan.

En överföring av skattebehörighet förutsätter en
särlösning för sjöfarten och garantier för den åländska samhällsekonomin vid
större kriser.

 

Om betydelsen av ”surdeg”

måndag 4 oktober 2010 kl. 13:52 | Publicerat i Politik, Språk, Utbildning | Lämna en kommentar

 Det är skillnad på folk och folk enligt de åländska socialdemokraternas sektledare och domedagspredikanter. I debatten om gymnasiereformen i Ålands lagting den 28 september 2010 sade jag följande i en replik till lagtingsledamot Camilla Gunell.

”Eländesbeskrivningar är inte någon framkomlig väg när det gäller utbildningen och gymnasiereformen … eländesbeskrivningarna blir sammantaget en surdeg. Surdeg kanske är bra, för det kan utvecklas till någonting.”

Gunells replik: ”Jag är förvånad att man tillåter ett sådant här språkbruk från talarstolen. Jag hoppas att det tas till diskussion.”

I lagtingsdebatten den 17 december 2009 sa Barbro Sundback i en replik till mitt anförande om budgeten

”Det här anförandet var ju mycket underhållande men mest gammal surdeg tycker jag”

Mitt svar: ”När det gäller surdeg får jag tacka för de värmande orden… Surdeg är någonting fantastiskt, jag är lite inne på jordbruket här. Det innehåller fina ingredienser. Det ska prepareras, knådas och bakas. Sedan blir det någonting fint, bröd, som är hälsosamt. Surdegen är samhällets embryo till bröd och liv… Surdeg är en sak och surhet är en annan.”

”Surdeg” från Sundback ifrågasätts inte, medan samma språkbruk hos en liberal borde förbjudas.

Den frågan borde tas till diskussion.  Men då är det fråga om ”mobbning” från liberalerna enligt Sundback.

Mycket ska man höra!

Språksituationen i Finland oroar Liberalerna

tisdag 3 november 2009 kl. 18:42 | Publicerat i Kultur, Politik, Språk, Utbildning | Lämna en kommentar

Liberalernas lagtingsgrupp har i ett pressmeddeande den 2 november reagerat på den senaste tidens debatt i riket om risken för att det svenska språket marginaliseras till ett minoritetsspråk bland många andra i Finland.

I Åbo underrättelser skriver Torbjörn Kevin om samma fråga ur ett finlandssvenskt perspektiv http://www.abounderrattelser.fi/au/2103513.php

Av de åländska medierna publicerades lagtingsgruppens pressmeddelande endast av tidningen Åland. Kan det vara så att den radikala förändringen i attityderna och försvagningen av det svenska språkets ställning i Finland också som ett officiellt kommunikationsspråk går yrkesjournalisterna och därmed en majoritet av medborgarna förbi?

Nu behövs debatt på Åland och med rikets sveko/fennomaner!

Pressmeddelande 2 november 2009

Liberalernas lagtingsgrupp är oroad över språkutvecklingen i Finland. Det svenska språkets ställning som ett av de två nationsspråken är hotad.

De negativa attityderna till det svenska språkets status inom förvaltning och utbildning tyder på en bristande historisk medvetenhet. Betydelsen av ett rikt kulturellt arv i Finland tycks alltmer falla i glömska.

Vi inser den stora betydelsen av språkkunskaper i ett modernt samhälle i en globaliserad värld. Nyttan av till exempel engelska, ryska, och kanske också kinesiska, är obestridlig, men det svenska språket är en särskild bärare av identitet, samhörighet, kultur och kommunikation i vårt samhälle och i Norden.

Åland är ett officiellt enspråkigt samhälle, men språkkunskaperna är breda. Vår status som självstyrelse inom Finland förutsätter en officiell kommunikation på svenska.
Vi anser att de politiska partierna i riket och landets regering måste ta ett ansvar för att det i praktiken går att upprätthålla den officiella kommunikationen på svenska samtidigt som det svenska språkets historiska och kulturella status är en angelägenhet för hela landet och särskilt för det svenska Finland i övrigt.

 

Struktur 07 och historiens slut

onsdag 22 augusti 2007 kl. 10:58 | Publicerat i Politik, Utbildning | 1 kommentar

Efter det kalla krigets slut skrev filosofen Francis Fukuyama om ”Historiens slut”. Den västerländska liberala demokratin och den teknologiska kapitalismen hade inte ländgre någon medtävlare efter Sovjetunionens söndervittring. 

Så är också den åländska gymnasiereformen Struktur 07 avslutad till fördel för kommande geneationer ungdomar och därmed det åländska samhälletrs framtid. Landskapsregeringen har tagit tillbaks lagframställningen och därmed öppnas möjlighet till en förnuftig modernisering och utveckling av gymnasierna på Åland.

Struktur 07 – eller Sovjet 07 som den kallades – lanserades med stora åthävor och en Marx-inspirerad historiedeterminism: ”reformen är nödvändig!”.

Reformen byggde inte på någon analys av utvecklingen och behov av förändringar. Den var dessutom dåligt förankrad hos de närmast berörda: elever, lörare, föräldrar.

Som en utgångspunkt för det kommande reformarbetet kan Sveige vara ett bra jämförelseobjekt. Så här skrev jag på bloggen den 20 augusti under rubriken ”En bättre gymnasieskola”

I Sverige väljer alltfler gymnasieskolans yrkesförberedande linjer.

Det beror enligt Sydsvenska Dagbladet på framför allt två förhållanden inom den svenska ungdomsskolan.
Det första, och i sammanhanget det viktigaste, är att eleverna nu själva tycks ha gjort upp med den likformighet som länge behärskat gymnasieskolan – det vill säga att alla skall läsa samma ämnen med målet att bli behöriga till högskolan.
Det andra är att kommunerna och övriga ansvariga för den idag i praktiken 12-åriga grundutbildningen har stora svårigheter med att anpassa sig till en föränderlig verklighet och behovet av en flexibel skolorganisation.

Jämför med Struktur 07 på Åland som tycks vara på väg åt fel håll.
Det nya svenska gymnasiet skall omfatta tre olika vägar. En som skall lägga grunden för fortsatta studier på universitet och högskola. En som skall förbereda för kunskaper och färdigheter inom ett yrkesområde. En som är en mer renodlad lärlingsutbildning.
Den som inte direkt väljer rätt skall ha en andra chans.

.Förslaget är en gymnasieutbildning som inte blundar för olikheter, utan som redan från början tar hänsyn till både talang och egna preferenser.
“Vem sörjer egentligen en gymnasieskola där enhetligt kan tolkas som ett annat ord för tvångsanpassning?”  anser Sydsvenskan

En bättre gymnasieskola

måndag 20 augusti 2007 kl. 14:49 | Publicerat i Politik, Utbildning | Lämna en kommentar

I Sverige väljer alltfler gymnasieskolans yrkesförberedande linjer.

Det beror enligt Sydsvenska Dagbladet på framför allt två förhållanden inom den svenska ungdomsskolan.
Det första, och i sammanhanget det viktigaste, är att eleverna nu själva tycks ha gjort upp med den likformighet som länge behärskat gymnasieskolan – det vill säga att alla skall läsa samma ämnen med målet att bli behöriga till högskolan.
Det andra är att kommunerna och övriga ansvariga för den idag i praktiken 12-åriga grundutbildningen har stora svårigheter med att anpassa sig till en föränderlig verklighet och behovet av en flexibel skolorganisation.

Jämför med Struktur 07 på Åland som tycks vara på väg åt fel håll.
Det nya svenska gymnasiet skall omfatta tre olika vägar. En som skall lägga grunden för fortsatta studier på universitet och högskola. En som skall förbereda för kunskaper och färdigheter inom ett yrkesområde. En som är en mer renodlad lärlingsutbildning.
Den som inte direkt väljer rätt skall ha en andra chans.

.Förslaget är en gymnasieutbildning som inte blundar för olikheter, utan som redan från början tar hänsyn till både talang och egna preferenser.
”Vem sörjer egentligen en gymnasieskola där enhetligt kan tolkas som ett annat ord för tvångsanpassning?”  anser Sydsvenskan.

Struktur 07 en smällkaramell

onsdag 15 augusti 2007 kl. 10:15 | Publicerat i Politik, Utbildning | Lämna en kommentar

Tidningen Åland skriver i en ledare om poltiskt lösgodis inför höstens val:  ”Och hur ska vi ha det med skolan egentligen? Vem har beställt Struktur 07 och vem ska den göra lycklig?”

Gymnasieutbildningens framtid är en given, tydflig valfråga – en verklig smällkaramell.

Sjöfartsutbildning på mästerskapsnivå

onsdag 8 augusti 2007 kl. 18:38 | Publicerat i Ekonomi, Utbildning | 1 kommentar

Sjöfarten växer i världen, globalt genom omfördelning av råvaror till expansiva regioner i Indien, Kina och Sydamerika, och lokalt mellan specialiserade industriländer inom till exempel EU.

Finlands långsiktiga sjöfartspolitik är fortfarande diffus och fokuserad på rederiernas roll som transportörer för finsk export och import. Det egna tonnaget har hög ålder och tonnage med utländsk flagg ökar kontinuerligt sin andel av Finlands transporter.

Last och passagerartrafik har helt olika konkurrensförhållanden och personalbehov, men ett gemensamt problem för sjöfarten i allmänhet är den framtida tillgången på personal.

Sjöfartspolitiken i Finland och på Åland kan indelas i fyra element.

 1. Kostnadsstrukturen, främst löner

2. Finansiering och rederibeskattning, särskilt avseende förnyelse av tonnaget

3. Det maritima klustret, det vill säga all verksamhet med anknytning till sjöfart

4. Tillgången på lämplig, utbildad och kompetent personal 

Tidigare fanns en förhoppning om att förbättra kostnadsstrukturen genom blandbesättning, det vill säga delvis utländsk besättning med lägre löner. Den diskussionen har avstannat efter beslutet 2003 om nettolön också för passagerarfärjorna. Nettolönesystemet har därefter justerats och kompletterats med förslag där också skatter för utländsk personal och inrikestrafik med utrikeskonkurrens ingår. Den tillfälliga ordningen som nu gäller till 2009 föreslås bli permanent.

Det finns dock fortfarande risk för utflaggning eftersom lönerna på annat håll kan vara lägre än i Finland.

Regeringen gav i november 2004 löfte om att utreda ett nytt reserveringssystem och i september 2005 skulle finansministeriet beakta önskemålet om nyanskaffningsreservering i samband med en större översyn av företagsbeskattningen.

En reform av rederibeskattning behövs och det är hög tid att den genomförs.

I november 2004 kom regeringarna i riket och på Åland överens om att

 ”Riket och Åland vidtar åtgärder för att ytterligare stärka kunnandet inom sjöfarten på Åland. Målsättningen är att Ålands ställning inom Östersjöns sjöfartskluster förstärks. Detta görs i samverkan med det marina kunskapscenter som utvecklas i Åbo.” 

Detta pragmatiska samarbete i Östersjöns system av maritima näringar borde tas som utgångspunkt för en markant profilhöjning av Ålands roll, särskilt inom utbildningen.

Åland har en heltäckande utbildning för däcks- och maskinpersonal och dessutom en hotell- och restaurangskola som tillgodoser ett behov för passagerarfärjorna. Också handelsläroverket kan ha betydelse för utbildningen av rederipersonal.

I internationella sammanhang försöker institutioner och regioner ta tillvara och utveckla sin specifika kompetens i ”Centers of Excellence”. Översättningen ”Mästerskapscentrum” låter inte helt bra, men avsikten är i detta fall att Ålands sjöfartsutbildning skulle vara en sammanhållen enhet på höga ambitioner vad gäller kvalitet och kontakter. Praktiska kunskaper och färdigheter som grundläggs i praktik och utbildning på lägre nivå utgör grunden för hög kvalitet också för den högre befälsutbildningen.

Genom att samordna utbildning, praktik, information, utveckling och internationella kontakter kan Åland bli en av de viktigaste internationella institutionerna för sjöfartsutbildning på mästerskapsnivå.

Förslaget går naturligtvis på tvärs mot den föreslagna sammanslagningen av gymnasieskolorna enligt ”Struktur 07”

Struktur 07 är ett förslag till administrativ reform enligt ålderdomliga principer.

Förslaget om en sammanhållen, profilerad sjöfartsutbildning är en modern näringspolitisk åtgärd för att göra en karriär inom sjöfarten och de maritima näringarna till något spännande och attraktivt för åländska och andra ungdomar som ser utvecklingsmöjligheterna

På det här området har Åland faktiskt lagstiftningsbehörighet att välja själv.

 Olof Erland

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.
Entries och kommentarer feeds.