Barnomsorgspeng – en systemfälla

tisdag 30 september 2008 kl. 21:11 | Publicerat i Jämställdhet, Liberalism, Politik | Lämna en kommentar

1 oktober 2008-09-30

 

Senaste vecka diskuterade Ålands lagting ett förslag om barnomsorgspeng.

BO-pengen skulle betalas till föräldrar som stannar hemma med sitt barn efter det första året. Pengen skulle motsvara medelkostnaden i den kommunala barnomsorgen och vara pensionsgrundande.

Motivet är ökad valfrihet för familjen.

 

Förslaget bygger enligt min mening på en idealiserad uppfattning om det moderna välfärdssamhället.

Den nordiska välfärdskapitalismen utgår ifrån att medborgarna försörjer sig själva genom eget arbete och företagande (”arbetslinjen”). De som inte kan försörja sig själva på grund av ålder (unga och äldre), sjukdom eller funktionshinder omfattas av välfärdssamhällets trygghetssystem.

För barnen finns barnbidrag, moderskaospenning, hemvårdsstöd och allmän och avgiftsfri utbildning i grundskola och gymnasium.

 

På Åland finns en utbyggd kommunal barnomsorg av hög kvalitet. Den bärs upp av utbildad och kunnig personal. Det finns också möjligheter till privata alternativ såsom familjedaghem där flera familjer samverkan inom ramen för samhällets kvalitetskrav.

Hittills har stöd inte omfattat vård av det egna barnet inom familjen.

 

En BO-peng skulle riskera att underlaget för den kommunala verksamheten minskar och gör omsorgsverksamheten ineffektiv och oekonomisk, särskilt i de mindre kommunerna. Dessutom skulle en pensionsgrundande BO-peng betraktas som inkomst och därmed bli skattepliktig.

 

Den förälder som stannar hemma under en längre tid riskerar sin anställningstrygghet på arbetsmarknaden och har svårt att upprätthålla den kompetens och erfarenhet som krävs i en arbetskarriär. Eftersom arbetsmarknaden inte är könsneutral skulle BO-pengen i första hand bli en kvinnofälla.

 

Många, särskilt inom vård- och omsorgssektorn, som idag jobbar deltid och utnyttjar kommunal barnomsorgs skulle lockas stanna hemma med en BO-peng som motsvarar deltidslönen. Redan idag är det brist på personal i välfärdssektorn.

 

För en inflyttad familj med många barn kan det säkert vara lockande att sköta barnomsorgen inom familjen, men det gynnar knappast integrationen i det åländska samhället för föräldrar och barn.

 

Efter diskussionen i lagtinget är det uppenbart för de flesta att BO-pengen i många avseende är en systemfälla med icke-önskvärda konsekvenser för barn, föräldrar och kommuner. Valfriheten är skenbar.

 

Det är dags att återvända till realistiska reformer inom barnomsorgen, som till exempel ett justerat hemvårdsstöd, bättre villkor för privata alternativ (familjedaghem) och en avgiftsfri förskola för all barn från 3 års ålder.

 

 

 

 

Annonser

Välgörenhet – sista (?) valfrågan

lördag 20 oktober 2007 kl. 11:54 | Publicerat i Ekonomi, Jämställdhet, Politik, vård | 1 kommentar

 Ett konstigt inslag i debatten inför lagtingsvalet är de starka reaktionerna på den (teoretiska) diskussionen om välgörenhet (se t.ex. Fredriks blogg).

Kanske det beror på att alternativen har renodlats som ”idealtyper” (Max Webers begrepp). Individuell välgörenhet och gemensam hälso- och sjukvård kan knappast vara varandra uteslutande i praktiken.  

Bortsett från all teori om “public choice”, altruism, det gemensamma bästa osv. undrar jag om inte välgörenhetsbegreppet tolkas för snävt. I ett rationellt val väger människor in “välviljan” gentemot andra, t.o.m. mot “samhället”.De som betalar skatt kan se det som allmän välvilja att avstå från konsumtion. Sedan är det en annan sak att det finns alternativ: offentlig och privat sjukvård, individuell välgörenhet, barmhärtighet, civilsamhällets välgörenhet (tredje sektorn, Röda Korset) etc. Ett val mellan privat organisering av samhället och gemensam via stat, kommun etc. 

Min fråga till alla bloggare är:

Skall vi förvänta oss att kvinnor i allmänhet och sjukskötare i synnerhet skall fortsätta med att idka välgörenhet mot oss genom att självuppoffrande utföra sitt kall till underbetalning? 

Tänk på att ditt svar kan vara avgörande för valutgången!

Betalar kvinnor skatt?

onsdag 3 oktober 2007 kl. 22:03 | Publicerat i Jämställdhet, Politik | 2 kommentarer

Tidningen Åland rapporterar om partiledardebatten tisdag kväll under rubriken ”Roger och Roger sätter agendan” med en stor bild. Nedanför finns mindre bilder av tre kvinnor i panelen.

Det handlar om beskattning och man får intrycket att det är en fråga där männen/med experterauktoritet talar om för kvinnorna vad det handlar om. Kvinnor betalar väl inte skatt?

Det är närmast komiskt, men typiskt, att Roger och Roger framträder som skatteexperter. Under tiden 1995-2001 när Roger och Roger satt tillsammans i landskapsregeringen hände absolut ingenting konstruktivt i skattefrågor trots att en utredning hade lagt fram riktlinjer hösten 1995.

För att synas, märkas och höras måste kvinnor vara mera kunniga i skattefrågor än män. Det intressantra är att det är dom ofta, men vad spelar det för roll. ”Media is the message”.och i det här fallet ”att synas men inte vara” är ledarskapsprincipen.

Blogga med WordPress.com.
Entries och kommentarer feeds.