Lagtingsvalet 2011 har stor betydelse.

söndag 16 oktober 2011 kl. 11:39 | Publicerat i Ekonomi, Liberalism, Media, Miljö, Politik, Sjöfart, Skarven, Skatter, Utbildning, Välfärd | Lämna en kommentar

Trots en personintensiv, men poltiskt lam, valrörelse finns det underliggande strömningar som kan få stora konsekvenser.

När liberalerna hösten 2008 valde arbetslinjen, välfärden och en stram budgetpolitik var kritiken stark men alternativen få. Keynesiansk offentlig stimulans hade varit fel med i det närmaste full sysselsättning, låga räntor och låg inflation. De planerade byggprojekten (bostäder, psykiatrin, Sjöfartsmuseet) har kunnat fullföljas med en balanserad arbetsmarknad.

För nästa regering gäller: ”tilssammans” med mints 18 mandat, omedelbar beredning av samhällsreformer och trafiklösningar, en mycket mera fokuserad närings- och utbildningspolitik, konkreta, realistiska steg för miljöutveckling, lag om skattefinansierad public-service media, samlad sjäöfartsutbildning, fortsatt stark social- och välfärdspolitik….

I bästa fall är plattformen för ”slut på trixande och fixande” lagd ( asfaltmassor, Skarven, retroaktiva löner, Sviby bank, indstrihus).

 

Samtidigt har regeringskontakterna med riket varot konstruktiva med pårinciådokument, självstyrelslagsförändringar och t.o.m. flaggan i topp med Brysssel.

Risken med kommande mandatperiod är utspädd välfärd (”alla förmåner åt alla” och därmed ingeting till någon), överbud och lån i budgeten, uteblivna reformer, skattereformer utan analys, återgång till stingslighet i riksrelationerna

Politiskt har de åländska partierna maximalt utnyttjat så kallad ”triangulering” som politsdk mrtod och löagt sig väldigt nära varandra.

På sätt har de ideologiska och politidska skiljelinjer som faktiskt finns blivit dolda för många.

I lagtinget är risken stor för fortsatt verbalpolitik på bekostnad av realpolitik.

Tack för slurepliken och tänk efter före Du röstar, men rösta!

Undergrävande journalistik och politik

fredag 14 oktober 2011 kl. 10:57 | Publicerat i Media, Politik | Lämna en kommentar

När centerkandidaten Jörgen Pettersson som journalist på tidningen Åland riggade ihop en historia om att jag skulle bränna en bok (av Ove Bring om självstyrelsen) insåg jag att han hade ett politiskt uppdrag att misstänkliggöra liberalerna för att undergräva förtroendet.

Nu skriver han om sitt val av parti i lagtingsvalet.

liberalerna gick också bort, huvudsakligen för en till synes genuin oförmåga att fatta beslut. Det är utredning på utredning på betänkande på praxis på bordläggning på kommittéer alltmedan pengarna rinner ut och tiden krymper. Där skulle jag passa in väldigt dåligt.”

Det där skriver Jörgen med fingrarna i kors eftersom han valt för länge sedan.

En yrkesjournalstens skulle ge sammanhang och bakgrund.

Liberalerna har lagt fram fler nya lagar än någon tidigare. Trots ekonomisk kris har regeringen upprätthållit välfärden och jobben. Nettoutgifterna har minskat med närmare 20 miljoner under mandatperioden och investeruingar i bland annat ÅHS och Sjfartsmuseet har genomförts.

Regeringen har rett upp ”fixar och trixar”-politiken med asfaltmassorna, Skarven-soppan, retroaktiva löner och har nu otillåtet statsstöd till Ålands industrihus på bordet.

Går JP: s väg från undergävande journalistik till undergrävande poltik?

Jörgens val att välja bort verkar nog konsekvent.

Riktad eller utspädd välfärd?

fredag 14 oktober 2011 kl. 9:58 | Publicerat i Ekonomi, Liberalism, Politik, Välfärd | Lämna en kommentar

Obunden samling inbjöd på torsdagskvällen till valets sita(?) debatt. Det handlade om samhällsreformen och om tandvården.

Jag förde fram liberalernas utgångspunkt om lagstadgad närservice i (de nuvarande) kommunerna och samlad service på en övergripande nivå som det återstår att utforma; en särskild myndighet, reformerat kommuförbund ellr andra, nya alternativ.

Liberalerna tror på en renodling av regering/lagting (lagstiftning, utveckling, tillsyn) och kommunal/regional produktion  och anvar för närservice och samlad service.

Det verkar finnas förutsättningar för nästa regeringen att ta konkreta setg framåt i frågan om samhällsreformen.

Tack vare bland andra Obundna lagtingskandidaten Jessy Hartviks insikt i sakfrågan sprack sosssarnas ballong om ”allmän tandvård”. Problemet är knappast att ålänningarna saknar tandvård eller att tandstatusen är sämre än på annat håll. ”Samma som i riket” skulle betyda att alla delar på resurserna. Vinnarna har blivi medelklassen och förlorarna barne/unga och de som har de största behoven.

I riket erbjder den allmänna tandvården 1 besök per patient och år, medan de prioriterade grupperna på Åland gör 2 besök per år.

På Åland har vi 27 tandläkare i offfentlig och privar sektor. Motsvarande i riket är 24.

Genom att rikta den offentliga tandvården till aktua behov och till vissa grupper kan vi utveckla vården och hålla hög kvalitet. Det privata och offentlig kompletterar varandra.

Med en allmän tandvård till alla undergräver man den privata verksamheten med omfattande kapitalförstöring (utrustnings, lokaler) och press på landskapsbudgeten som späder ut inte batra tandvårdskvaliteten, men ocks välfärden i övrigt.

iGod och Steve Jobs

fredag 7 oktober 2011 kl. 15:57 | Publicerat i Ekonomi, Kultur, Liberalism, Media | Lämna en kommentar

Äppel-ikonen Steve Jobs har avlidit. Han var en Messias i datavärlden och stod bakom Apples Macdatorer, iPod, iPhone och  Ipad.

Övanför Jobs fanns iGod.

Hans affärsfilosofi var: ”Konsumenten vet inte vad hon vill ha, vi gör det”.

Kanske ockå en politisk filosofi : ”Väljarna vet inte vad de vill ha, vi liberaler gör det”, vilket skulle betyda att politiken innehåller en del entrprenörskap och visioner.

 

 

Ålandsturismen – Gotland utmanar Åland

onsdag 5 oktober 2011 kl. 20:41 | Publicerat i Ekonomi, Politik, Turism | Lämna en kommentar

När Ålands lagting nyligen diskuterade landskapsregeringens
meddelande om Ålands turismstrategi 2012 – 2022 var det mycket sedvanligt elände,
särskilt med hänvisning till den nedåtgående trenden för övernattningar på
2000-talet.

Nedanstående diagram visar jämförbara övernattningar
för Åland (ljusblå: hotell, mörkblå: totalt) och Gotland (ljusgul: hotell,
orange: totalt).

Staplarna anger antalet övernattningar per år och
invånare på Åland respektive Gotland.

Åland har fler övernattningar än Gotland både totalt
och för hotell, men trenden totalt är nedåtgående medan hotell övernattningar
är relativt konstanta.

Gotland expanderar och närmar sig Åland.

Förutom Gotland så ökar övernattningarna i Sverige
mest i storstäderna. Upplevelser, kultur, måltider, bekväm inkvartering och
evenemang är några ledord som Ålandsturismen borde följa.

Det kanske börjar bli dags för nya
samhällsekonomiska infrastrukturprojekt på Åland efter KK-huset.

Till exempel ett experimentarium för barna och
ungdomar: ”Vattnets, Vindarnas och Vågornas hus”, mera hotellkapacitet och ett
centrum för maritima aktiviteter vid Storklubb och Sält ingskär.

Se PowerPoint Ålandsturismen 5 oktober

Harmoni-centern?

söndag 18 september 2011 kl. 16:00 | Publicerat i Ekonomi, Liberalism, Norden, Politik, Socialism | Lämna en kommentar

I valet i Lettland blir Harmonicentern sörsta parti med 30 procent av rösterna, men väntas ändå bli utanför regerimgen

I åländska sammanhang låter Hasrmonicentern lite paradoxalt, men i Lettland är det ett rysknationalistiskt socialdemokratiskt parti.

Också i Danmark är situationen till synes något märklig.

Största parti blev högerliberala Venstre som gick fram med ett mandat. Socialliberla Radikale venstre, som mest påminner om Liberqalerna på Åland, gick fram med 8 mandat. Alltså liberala vindar i danmark, men också motvindar.

Socialdemokraterna som gjorde sitt sämsta val på 108 år bildar regering med stöd av socialistiska partier till vänster, men också av Radikale venstre, som dock stöder den borgerliga ekonomiska politiken.

Det blir alltså en röd regering och en blå ekonomi i Danmark.

Då är den politiska situationen på Åland redigare; valet stär mellan Liberalerna och något annat part!

Är allt som är möjligt lämpligt?

lördag 17 september 2011 kl. 11:06 | Publicerat i Media, Politik | 4 kommentarer

Tidnimngen Åland skriver idag på ledarplats:

”Det enda som hänt är att radion följt den regelbok som politikerna skrivit” om att Ålands radio & tv medverkar till distribution av partipolitiskt producerad ”samhällsinfomation.

Ett märkligt resonemang av en yrkesjournalist.

1. I radions ”regelbok” ingår lagtingets budgetbeslut, massmediapolitiska program, landskapets policy, interna styrdokument m.m. och inte enbart lagen om rundradioverksamhet.
Radion har uppenbarligen inte följr regelboken.
2. Med ”radion” avses ägare, styrelse, VD, förvaltningsråd och personal.
Beslutet om att sända partiproducerad ”samhällsinformation” förefaller dåligt förankrat.
3. Det verkar som om det inte har gjorts en professionell journalistisk bedömning om vad som avses med ”samhällsinformation”
Niklas Lampi, som annars förefaller vara för fri konkurrens, ser posivt på att den landskapsägda radion, utan att informera alla politiska partier, medverkar till att komkurrera med kommersiella mediaföretag som finansierar sin verksamhet med reklam.

Om utgångspunkten för samhällsmoralen är att allt som inte i lag är förbjudet är tillåtet kommer den åländska lagboken att bli mycket, mycket tjock.

Ekonomiska S-luftslott

tisdag 13 september 2011 kl. 8:36 | Publicerat i Ekonomi, Politik | Lämna en kommentar

Hur ska Ålands lagting kunna besluta om viktiga
utvecklingsfrågor utan insikt om grundläggande ekonomiska samband?

I debatten om kortrutt i skärgårdstrafiken ansåg
socialdemokraternas ordförande Camilla Gunell att ett beslut att inte bygga en
tunnel mellan Föglö och fasta Åland skulle ”lösgöra 60-80-100 miljoner euro”
som kunde användas till annat.

Skulle det vara så enkelt kunde landskapet planera
många tunnlar och broar som man avstår ifrån och i stället kammar in miljoner.

Kortrutt innebär att vägar tunnlar, broar och bankar
ersätter färjor och därmed frigör driftskostnader (personal, bunker etc.) och
fartygskapital. En sådan investering ska bedömas utifrån den långsuktiga
samhällsekonomiska lönsamheten.

Ett enkelt exempel. En färjterminal på östra Föglö
och en fast förbindelse mellan Föglö och fasta Åland frigör två färjrutter;
Degerby – Svinö och Överö – Långnäs. Ett fartyg med en investeringskostnad på
ca 20 miljoner euro kan sannolikt sparas in och nya möjligheter att göra hela
skärgårdstrafiken billigare snabbare och mera miljövänlig öppnat sig.

Det är en lättsinnig oppositionspolitik att locka
med miljoner genom att bygga ekonomiska luftslott.

 

Jag är kandidat i valet till Ålands lagting

lördag 10 september 2011 kl. 13:22 | Publicerat i Ekonomi, Liberalism, Politik, Sjöfart, Skatter, Utbildning | 2 kommentarer

I över 30 år har jag haft privilegiet och
förtroendet att få vara med och utveckla det åländska samhället.

Jag har erfarenhet från landskapsförvaltningen och
regeringen, kommunfullmäktige, Nordiska Rådet och Ålands lagting där jag har
varit ordförande för kultur, social och miljö- och lagutskottet.

Personer som jag har stort förtroende för har bett
mig ställa upp i årets lagtingsval och jag har nu beslutat kandidera för
Liberalerna.

I partiarbetet vill jag koncentrera mig på att
utveckla närings- och utbildningspolitiken.

Jag är en tvivlare i frågan om övertagande av den
statliga beskattningsbehörigheten, men vill vara med och fördjupa analysen av
konsekvenserna för att upplysta och medvetna väljare ska kunna avgöra frågan.

En överföring av skattebehörighet förutsätter en
särlösning för sjöfarten och garantier för den åländska samhällsekonomin vid
större kriser.

 

Ny jordförvärvspraxis gynnar utvecklingen på Åland

måndag 29 augusti 2011 kl. 12:04 | Publicerat i Ekonomi, Politik | Lämna en kommentar

 Den långa processen fram till ett beslut om rätten för fast boende på Åland att förvärva  strandnära tomt på planerat område har slutförts på ett praktiskt sätt genom ändring av praxis. Nästa steg är att reformera lagstiftning om jordförvärv och om planering.

I november 2001 föreslog liberalerna ett särskilt kapitel i plan- och byggnadslagen med ett färdigt lagförslag om ”Landskapsplanering”.
En kompromiss med Centern blev att ”överväga behovet av förändringar i planeringsinstrumenten på landskaps- och kommunal nivå”.

En ny lag lades fram i april 2007, men planeringen stampade på stället. Exakt samma motivering som i lagen från 2001 ingick i de allmänna motiveringarna med tillägget:
”Arbetet med kommunöversikterna har emellertid inte kunnat slutföras i den takt som var avsikten.”

När liberalerna och centern bildade landskapsregering som enda realistiska regeringsbas efter valet i oktober 2007 konfronterades den pragmatiska och symboliska självstyrelsepolitiken. Därför tillsattes en parlamentarisk kommitté, men förslagen var inte lätta att realisera.

Det var nu dags att lämna formdiskussionen (praxis, förordning eller lag) för att i praktiken förverkliga rätten för fast boende på Åland att förvärva en strandnära tomt på planerat område.

För det första gynnar det utvecklingen i de kommuner som vill planera för inflyttning och ett varierat utbud av boende.

För det andra kan det stimulera till inflyttning av arbetskraft med kompetens som Åland behöver.

För det tredje visar det en tro på att våra egna kommuner – vi själva – kan ta ansvar för planeringen och markanvändningen.

 P.S.

Karl XV valsprok var ”land skall med lag byggas”. Då avsåg han säkert § 8 i Ålands jordförvärvslag som möjliggör prövning av praxis.

För övrigt  faller landskregeringens nya principer väl inom ramen för dagens liberala valspråk: ”För hela Åland också i framtiden”

Nästa sida »

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.
Entries och kommentarer feeds.