Lagtingsvalet 2011 har stor betydelse.

söndag 16 oktober 2011 kl. 11:39 | Publicerat i Ekonomi, Liberalism, Media, Miljö, Politik, Sjöfart, Skarven, Skatter, Utbildning, Välfärd | Lämna en kommentar

Trots en personintensiv, men poltiskt lam, valrörelse finns det underliggande strömningar som kan få stora konsekvenser.

När liberalerna hösten 2008 valde arbetslinjen, välfärden och en stram budgetpolitik var kritiken stark men alternativen få. Keynesiansk offentlig stimulans hade varit fel med i det närmaste full sysselsättning, låga räntor och låg inflation. De planerade byggprojekten (bostäder, psykiatrin, Sjöfartsmuseet) har kunnat fullföljas med en balanserad arbetsmarknad.

För nästa regering gäller: ”tilssammans” med mints 18 mandat, omedelbar beredning av samhällsreformer och trafiklösningar, en mycket mera fokuserad närings- och utbildningspolitik, konkreta, realistiska steg för miljöutveckling, lag om skattefinansierad public-service media, samlad sjäöfartsutbildning, fortsatt stark social- och välfärdspolitik….

I bästa fall är plattformen för ”slut på trixande och fixande” lagd ( asfaltmassor, Skarven, retroaktiva löner, Sviby bank, indstrihus).

 

Samtidigt har regeringskontakterna med riket varot konstruktiva med pårinciådokument, självstyrelslagsförändringar och t.o.m. flaggan i topp med Brysssel.

Risken med kommande mandatperiod är utspädd välfärd (”alla förmåner åt alla” och därmed ingeting till någon), överbud och lån i budgeten, uteblivna reformer, skattereformer utan analys, återgång till stingslighet i riksrelationerna

Politiskt har de åländska partierna maximalt utnyttjat så kallad ”triangulering” som politsdk mrtod och löagt sig väldigt nära varandra.

På sätt har de ideologiska och politidska skiljelinjer som faktiskt finns blivit dolda för många.

I lagtinget är risken stor för fortsatt verbalpolitik på bekostnad av realpolitik.

Tack för slurepliken och tänk efter före Du röstar, men rösta!

Sanhällsinformation – grundläggande ekonomi

lördag 1 oktober 2011 kl. 13:56 | Publicerat i Ekonomi, Skatter, Utbildning | Lämna en kommentar

Senaste torsdag spelade jag in den tredje och sista föreläsningen i ”Grundläggande ekonomi” under rubriken ”Samhällekonomi”. De två första är ”Företagsekonomi” och ”Nationalekonomi”.

Avsikten har varit att sända ”samhällsinformation” inom ramen för Ålands radio & tv AB: s public-service uppdrag och uttryckligen inte politisk reklam eller propaganda.

En sammanfattning av föreläsningarna finns som PowePoint – presentation Grundläggande ekonomi slutv 1 okt.

 

Jag är kandidat i valet till Ålands lagting

lördag 10 september 2011 kl. 13:22 | Publicerat i Ekonomi, Liberalism, Politik, Sjöfart, Skatter, Utbildning | 2 kommentarer

I över 30 år har jag haft privilegiet och
förtroendet att få vara med och utveckla det åländska samhället.

Jag har erfarenhet från landskapsförvaltningen och
regeringen, kommunfullmäktige, Nordiska Rådet och Ålands lagting där jag har
varit ordförande för kultur, social och miljö- och lagutskottet.

Personer som jag har stort förtroende för har bett
mig ställa upp i årets lagtingsval och jag har nu beslutat kandidera för
Liberalerna.

I partiarbetet vill jag koncentrera mig på att
utveckla närings- och utbildningspolitiken.

Jag är en tvivlare i frågan om övertagande av den
statliga beskattningsbehörigheten, men vill vara med och fördjupa analysen av
konsekvenserna för att upplysta och medvetna väljare ska kunna avgöra frågan.

En överföring av skattebehörighet förutsätter en
särlösning för sjöfarten och garantier för den åländska samhällsekonomin vid
större kriser.

 

Jämlikhet och grön tillväxt i Finland

lördag 18 juni 2011 kl. 17:31 | Publicerat i Ekonomi, Liberalism, Politik, Sjöfart, Skatter, Språk | Lämna en kommentar

Sex-packen och regeringsprogrammet är klart.
De åländska frågorna
– modernisering av självstyrelsesystemet
– svenskan som ett av två levande nationalspråk
-sjöfartens utvecklingsförutsättningar
finns på plats med hyfsade formuleringar.
Ett av liberalernas viktiga politikomrpden – jämlikhet och välfärd – stärks betydligt på de områden där staten har behörighet.
Det moderna Åland, liksom Finland, bör präglas av grön tillväxt. Regeringern lyftar starkt fram miljöaspekterna på till exemppel sjöfarten.
Det som förändrar Fimnland är en svagare regional- och landsbygdspolitik med centern i opposition och med stora kommunreformer på klommande.
Tyvärr är tillväxtpolitiken och framförallt skattepolitiken diffus.
Höjda accisser i stället för moms är bra för Åland med reservation för bränslepriserna.
Höjda skatter under mandatperioden betyder också höjda skatter för Åland, men klumpsumman ökat mer knappt 1,5 miljoner euro per år där vår budget i motstas till statens kan inriktas på konstruktiva besparingar, till exempe större effektivitet i trafiksystemet och i den kommunala servicen.
En uppenbar nackdel för den åländska småskaliga välfärdskapitalismen är höjda kapitalinkostskatter där Åland har en stor andel.
En fördelakti beskattning av avkastning och dividender har gynnat riskkapitalföärsörjning och entreprenörsandan.
Här finns det behov för landskapsregerimngen att vidta kompensatoriska åtgätfer.

 

Vind i seglen för Viking och vindkraft för Åland

måndag 25 oktober 2010 kl. 11:00 | Publicerat i Ekonomi, Miljö, Sjöfart, Skatter | Lämna en kommentar
Etiketter: ,

 Staten ger miljöstöd till den nya färjan som Viking Line bygger vid STX Finland varvet i Åbo.

Prislappen är 240 miljoner euro och fartyget ska sättas i trafik på rutten Åbo – Åland – Stockholm år 2013.

Fartygets längd är ca 210 meter med en bruttodräktighet på 57 000 ton. Intentionsavtalet innehåller också option på ytterligare ett fartyg.

 Intentionsavtalet innehåller en option på ytterligare ett fartyg och beställningen är beroende av miljöstödet från finska staten.

 Minister Mauri Pekkarinen har nu möjlighet att tillse att fartyget passerar miljövänliga åländska vindmöllor med statligt stöd på samma villkor som möllor i riket.

 De tusentals arbetstimmar som det åländska rederiet betalar för är en ocean där vindkraftsstödet till Åland är en droppe.

MISE: Söndrade vi stå, enade kan vi kanske återuppstå.

onsdag 20 oktober 2010 kl. 16:22 | Publicerat i Miljö, Politik, Skatter | Lämna en kommentar

Replik till ledare i tidningen Åland 17 oktober

Det är en vanlig missuppfattning att Ålands miljöservice, MISE, är ett gemensamt kommunförbund och myndighet för avfallshanteringen på Åland. I själva verket är närmare hälften av kommunerna utanför som egna myndigheter och efter årsskiftet fler än hälften.

Före MISE bildades hade de enskilda kommunerna ett eget ansvar och därmed ett engagemang för avfallshanteringen. I starten hamnade MISE ”i galen soptunna” med höga kostnader och en bristfällig kommunal styrning.

Liberalerna har försökt påverka utvecklingen genom en omstart och reformer. Den kommunala strukturen och MISE: s begränsade kommunala omfattning medför emellertid att det inte finns någon övergripande och gemensam plattform för kommunerna och därmed för styrning.

Landskapsregeringen, som enligt landskapslagen (1981:3) om renhållning har den högsta ledningen och övervakningen av renhållningsverksamheten medan kommunerna ansvarar för verkställigheten, har genom två avfallsplaner angett ramarna för utvecklingen.

Den senaste avfallsplanen hänvisar bland annat till att det är möjligt för kommunerna att finansiera infrastruktur med skattemedel. Det torde också finnas möjligheter att differentiera avgifterna på grund av sociala skäl.

Flera kommuner utanför MISE har en viss skattefinansiering som utgör en stimulans för kommunerna att ta del av styrningen och kostnadsrationaliseringen i avfallshanteringen. Den doktrinära uppfattningen att skatter alltid är av ondo ska respekteras, men bör prövas mot att skattefinansierad infrastruktur kan främja den samhällsekonomiska effektivitet som helhet. Hushållens och producenternas ansvar skulle i princip vara att betala för vad de producerar, medan kommunerna skulle ansvara för infrastrukturen.

Följande är exempel på vad de tveksamma MISE – kommunerna framfört som målsättningar för avfallshanteringen:

–         lägre och mer rättvisa avgifter med beaktande av hushållsstorlek, tillfälligt och dubbelt boende samt hanteringssystem

–         regional anpassning av avfallshanteringen avseende bland annat återvinningsstationer, hushållshämtning och deponi

–         teknisk-ekonomisk utveckling av transporter och hantering (logistik)

–         tydligare åtskillnad mellan problemavfall, producentansvar och hushållstjänster

–         upphandling som i högre utsträckning främjar konkurrens

–         ett administrativt enkelt och heltäckande register över avfallsproducenter

–         bättre information med kundservice i centrum

Varje kommun har ett eget ansvar för avfallshanteringen. MISE var ett försök till samverkan, men det höll på ”bidde en tumme”. De senaste åren har det dock gjorts betydande framsteg, men rent ut sagt: medlemskommunernas engagemang är för slappt!

Alla kommuner skulle vinna på en ny samarbetsstruktur med 4-5 regionala enheter med ett samarbete i ett helhetsperspektiv. Ökad konkurrens, större kommunalt ansvar och gemensamma tekniska system och logistik skulle öka kostnadseffektiviteten

För framtidens samverkande avfallshantering på Åland gäller:

Söndrade vi stå, enade kan vi kanske återuppstå.

 

Fel om Ålands finanser

måndag 4 oktober 2010 kl. 8:43 | Publicerat i Ekonomi, Politik, Skatter | Lämna en kommentar

Publicerad i Hufvudstadsbladet 29 september 2010

I Hufvudstadsbladet (25 september) beskriver Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér hur de finansiella relationerna mellan rikets och Ålands offentliga ekonomi fungerar på följande sätt:

”I dag får vi 0,45 procent av skatteintäkterna som ungefär ska motsvara de skatter ålänningarna betalar. Felet är att summan varierar från år till år och de lån som staten upptar inte finns med. Ändå ska ålänningarna vara med och betala tillbaka lånen.”

Beskrivningen är felaktig och ofullständig på åtminstone följande punkter:

1. Åland får 0,45 procent av statens samtliga inkomster, inte enbart skatteinkomster, som en ”klumpsumma”

2. ”Klumpsumman” har ingen koppling till de skatteinkomster som genereras på Åland

3. Om de direkta skatterna på Åland överstiger andelen 0,50 procent av rikets får Åland tillbaka den summan som ”skattegottgörelse”.

4. När staten upptar nya lån får Åland ingen andel av pengarna, men är inte heller till någon del ansvarig för återbetalningen. När staten använder inkomster för att återbetala lån kan Åland använda motsvarande andel (0,45 procent) fritt för egna budgetutgifter.

Ålands ekonomiska system innebär att statens inkomstvariationer får direkt effekt på den åländska offentliga ekonomin, medan staten parerar variationerna med reglering av statsskulden.

Åland kan bygga upp reserver i goda tider, men systemet har också visat att den offentliga sektorn tenderar arr expandera okontrollerat när det finns överskott.

En reform behövs, men när Sannfinländarna ger sitt stöd till en felaktig beskrivning kan det vara skäl att tänka efter.

Olof Erland, ledamot i Ålands lagting

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.
Entries och kommentarer feeds.