Åländska perspektiv

Ekonomiska S-luftslott

Hur ska Ålands lagting kunna besluta om viktiga
utvecklingsfrågor utan insikt om grundläggande ekonomiska samband?

I debatten om kortrutt i skärgårdstrafiken ansåg
socialdemokraternas ordförande Camilla Gunell att ett beslut att inte bygga en
tunnel mellan Föglö och fasta Åland skulle ”lösgöra 60-80-100 miljoner euro”
som kunde användas till annat.

Skulle det vara så enkelt kunde landskapet planera
många tunnlar och broar som man avstår ifrån och i stället kammar in miljoner.

Kortrutt innebär att vägar tunnlar, broar och bankar
ersätter färjor och därmed frigör driftskostnader (personal, bunker etc.) och
fartygskapital. En sådan investering ska bedömas utifrån den långsuktiga
samhällsekonomiska lönsamheten.

Ett enkelt exempel. En färjterminal på östra Föglö
och en fast förbindelse mellan Föglö och fasta Åland frigör två färjrutter;
Degerby – Svinö och Överö – Långnäs. Ett fartyg med en investeringskostnad på
ca 20 miljoner euro kan sannolikt sparas in och nya möjligheter att göra hela
skärgårdstrafiken billigare snabbare och mera miljövänlig öppnat sig.

Det är en lättsinnig oppositionspolitik att locka
med miljoner genom att bygga ekonomiska luftslott.

Ny jordförvärvspraxis gynnar utvecklingen på Åland

 Den långa processen fram till ett beslut om rätten för fast boende på Åland att förvärva  strandnära tomt på planerat område har slutförts på ett praktiskt sätt genom ändring av praxis. Nästa steg är att reformera lagstiftning om jordförvärv och om planering.

I november 2001 föreslog liberalerna ett särskilt kapitel i plan- och byggnadslagen med ett färdigt lagförslag om ”Landskapsplanering”.
En kompromiss med Centern blev att ”överväga behovet av förändringar i planeringsinstrumenten på landskaps- och kommunal nivå”.

En ny lag lades fram i april 2007, men planeringen stampade på stället. Exakt samma motivering som i lagen från 2001 ingick i de allmänna motiveringarna med tillägget:
”Arbetet med kommunöversikterna har emellertid inte kunnat slutföras i den takt som var avsikten.”

När liberalerna och centern bildade landskapsregering som enda realistiska regeringsbas efter valet i oktober 2007 konfronterades den pragmatiska och symboliska självstyrelsepolitiken. Därför tillsattes en parlamentarisk kommitté, men förslagen var inte lätta att realisera.

Det var nu dags att lämna formdiskussionen (praxis, förordning eller lag) för att i praktiken förverkliga rätten för fast boende på Åland att förvärva en strandnära tomt på planerat område.

För det första gynnar det utvecklingen i de kommuner som vill planera för inflyttning och ett varierat utbud av boende.

För det andra kan det stimulera till inflyttning av arbetskraft med kompetens som Åland behöver.

För det tredje visar det en tro på att våra egna kommuner – vi själva – kan ta ansvar för planeringen och markanvändningen.

 P.S.

Karl XV valsprok var ”land skall med lag byggas”. Då avsåg han säkert § 8 i Ålands jordförvärvslag som möjliggör prövning av praxis.

För övrigt  faller landskregeringens nya principer väl inom ramen för dagens liberala valspråk: ”För hela Åland också i framtiden”