Lagtingsvalet 2011 har stor betydelse.

söndag 16 oktober 2011 kl. 11:39 | Publicerat i Ekonomi, Liberalism, Media, Miljö, Politik, Sjöfart, Skarven, Skatter, Utbildning, Välfärd | Lämna en kommentar

Trots en personintensiv, men poltiskt lam, valrörelse finns det underliggande strömningar som kan få stora konsekvenser.

När liberalerna hösten 2008 valde arbetslinjen, välfärden och en stram budgetpolitik var kritiken stark men alternativen få. Keynesiansk offentlig stimulans hade varit fel med i det närmaste full sysselsättning, låga räntor och låg inflation. De planerade byggprojekten (bostäder, psykiatrin, Sjöfartsmuseet) har kunnat fullföljas med en balanserad arbetsmarknad.

För nästa regering gäller: ”tilssammans” med mints 18 mandat, omedelbar beredning av samhällsreformer och trafiklösningar, en mycket mera fokuserad närings- och utbildningspolitik, konkreta, realistiska steg för miljöutveckling, lag om skattefinansierad public-service media, samlad sjäöfartsutbildning, fortsatt stark social- och välfärdspolitik….

I bästa fall är plattformen för ”slut på trixande och fixande” lagd ( asfaltmassor, Skarven, retroaktiva löner, Sviby bank, indstrihus).

 

Samtidigt har regeringskontakterna med riket varot konstruktiva med pårinciådokument, självstyrelslagsförändringar och t.o.m. flaggan i topp med Brysssel.

Risken med kommande mandatperiod är utspädd välfärd (”alla förmåner åt alla” och därmed ingeting till någon), överbud och lån i budgeten, uteblivna reformer, skattereformer utan analys, återgång till stingslighet i riksrelationerna

Politiskt har de åländska partierna maximalt utnyttjat så kallad ”triangulering” som politsdk mrtod och löagt sig väldigt nära varandra.

På sätt har de ideologiska och politidska skiljelinjer som faktiskt finns blivit dolda för många.

I lagtinget är risken stor för fortsatt verbalpolitik på bekostnad av realpolitik.

Tack för slurepliken och tänk efter före Du röstar, men rösta!

Riktad eller utspädd välfärd?

fredag 14 oktober 2011 kl. 9:58 | Publicerat i Ekonomi, Liberalism, Politik, Välfärd | Lämna en kommentar

Obunden samling inbjöd på torsdagskvällen till valets sita(?) debatt. Det handlade om samhällsreformen och om tandvården.

Jag förde fram liberalernas utgångspunkt om lagstadgad närservice i (de nuvarande) kommunerna och samlad service på en övergripande nivå som det återstår att utforma; en särskild myndighet, reformerat kommuförbund ellr andra, nya alternativ.

Liberalerna tror på en renodling av regering/lagting (lagstiftning, utveckling, tillsyn) och kommunal/regional produktion  och anvar för närservice och samlad service.

Det verkar finnas förutsättningar för nästa regeringen att ta konkreta setg framåt i frågan om samhällsreformen.

Tack vare bland andra Obundna lagtingskandidaten Jessy Hartviks insikt i sakfrågan sprack sosssarnas ballong om ”allmän tandvård”. Problemet är knappast att ålänningarna saknar tandvård eller att tandstatusen är sämre än på annat håll. ”Samma som i riket” skulle betyda att alla delar på resurserna. Vinnarna har blivi medelklassen och förlorarna barne/unga och de som har de största behoven.

I riket erbjder den allmänna tandvården 1 besök per patient och år, medan de prioriterade grupperna på Åland gör 2 besök per år.

På Åland har vi 27 tandläkare i offfentlig och privar sektor. Motsvarande i riket är 24.

Genom att rikta den offentliga tandvården till aktua behov och till vissa grupper kan vi utveckla vården och hålla hög kvalitet. Det privata och offentlig kompletterar varandra.

Med en allmän tandvård till alla undergräver man den privata verksamheten med omfattande kapitalförstöring (utrustnings, lokaler) och press på landskapsbudgeten som späder ut inte batra tandvårdskvaliteten, men ocks välfärden i övrigt.

iGod och Steve Jobs

fredag 7 oktober 2011 kl. 15:57 | Publicerat i Ekonomi, Kultur, Liberalism, Media | Lämna en kommentar

Äppel-ikonen Steve Jobs har avlidit. Han var en Messias i datavärlden och stod bakom Apples Macdatorer, iPod, iPhone och  Ipad.

Övanför Jobs fanns iGod.

Hans affärsfilosofi var: ”Konsumenten vet inte vad hon vill ha, vi gör det”.

Kanske ockå en politisk filosofi : ”Väljarna vet inte vad de vill ha, vi liberaler gör det”, vilket skulle betyda att politiken innehåller en del entrprenörskap och visioner.

 

 

Harmoni-centern?

söndag 18 september 2011 kl. 16:00 | Publicerat i Ekonomi, Liberalism, Norden, Politik, Socialism | Lämna en kommentar

I valet i Lettland blir Harmonicentern sörsta parti med 30 procent av rösterna, men väntas ändå bli utanför regerimgen

I åländska sammanhang låter Hasrmonicentern lite paradoxalt, men i Lettland är det ett rysknationalistiskt socialdemokratiskt parti.

Också i Danmark är situationen till synes något märklig.

Största parti blev högerliberala Venstre som gick fram med ett mandat. Socialliberla Radikale venstre, som mest påminner om Liberqalerna på Åland, gick fram med 8 mandat. Alltså liberala vindar i danmark, men också motvindar.

Socialdemokraterna som gjorde sitt sämsta val på 108 år bildar regering med stöd av socialistiska partier till vänster, men också av Radikale venstre, som dock stöder den borgerliga ekonomiska politiken.

Det blir alltså en röd regering och en blå ekonomi i Danmark.

Då är den politiska situationen på Åland redigare; valet stär mellan Liberalerna och något annat part!

Jag är kandidat i valet till Ålands lagting

lördag 10 september 2011 kl. 13:22 | Publicerat i Ekonomi, Liberalism, Politik, Sjöfart, Skatter, Utbildning | 2 kommentarer

I över 30 år har jag haft privilegiet och
förtroendet att få vara med och utveckla det åländska samhället.

Jag har erfarenhet från landskapsförvaltningen och
regeringen, kommunfullmäktige, Nordiska Rådet och Ålands lagting där jag har
varit ordförande för kultur, social och miljö- och lagutskottet.

Personer som jag har stort förtroende för har bett
mig ställa upp i årets lagtingsval och jag har nu beslutat kandidera för
Liberalerna.

I partiarbetet vill jag koncentrera mig på att
utveckla närings- och utbildningspolitiken.

Jag är en tvivlare i frågan om övertagande av den
statliga beskattningsbehörigheten, men vill vara med och fördjupa analysen av
konsekvenserna för att upplysta och medvetna väljare ska kunna avgöra frågan.

En överföring av skattebehörighet förutsätter en
särlösning för sjöfarten och garantier för den åländska samhällsekonomin vid
större kriser.

 

”Mer i plånboken” – kan nätdebatten hyfsas?

tisdag 23 augusti 2011 kl. 13:16 | Publicerat i Ekonomi, Liberalism, Politik | 2 kommentarer

De senaste dagarna har jag skrivit en rad kommentarer till
en insändare om ”Näringsrätten ska utvecklas, inte avskaffas” på tidningen
Ålands hemsida.  Påståenden om Liberalerna
på Åland är av typen: vill radera självstyrelsen, har inte bidraget till ”mer i
plånboken”, vill att Åland blir ett vanligt län i Finland, och så vidare.

Är det värt att fortsätta en sådan debatt? Jag tror att en
obligatorisk registrering av anonyma inlägg skulle medföra en viss hyfsning av
nätdebatten.

I sakfrågan om ”mer i plånboken” kan följande framföras.

Trots en global finanskris, europeiska statsskuldskriser och
en internationell konjunkturnedgång har de åländska hushållens disponibla inkomster
ökat med drygt 5 procent åren 2007 – 2009 enligt Statistikcentralens senaste
uppgifter.

D.v.s. mer i plånboken för de flesta.

Vad beror det på?

En viktig förklaring är arbetslinjen; många jobbar och
betalar skatt, få behöver särskilda stöd för arbetslöshet.

Åland har inte längre ett arbetarparti, men liberalerna är
ett ”arbetsparti” som stimulerar arbete och företagande samtidigt som
vi tar ansvar för en gemensam välfärdssektor som stöder de som inte är i aktivt
arbete (studerande, pensionärer, sjukskrivna…)

Sänkta statliga inkomstskatter har höjt den disponibla
inkomsten för hushåll i hela landet om de har haft arbete och inkomster.

Det viktiga i den åländska politiken är en stram
budgetpolitik samtidigt som stimulans till investeringar och åtgärder på
arbetsmarknaden har hållit sysselsättningen på en relativt hög nivå.

Det frisinnade, socialliberala partiet – arbets- och
självstyrelsepartiet liberalerna – fortsätter med en stram finanspolitik och
betoning på arbetslinjen och utvecklingsstimulans.

Jämlikhet och grön tillväxt i Finland

lördag 18 juni 2011 kl. 17:31 | Publicerat i Ekonomi, Liberalism, Politik, Sjöfart, Skatter, Språk | Lämna en kommentar

Sex-packen och regeringsprogrammet är klart.
De åländska frågorna
– modernisering av självstyrelsesystemet
– svenskan som ett av två levande nationalspråk
-sjöfartens utvecklingsförutsättningar
finns på plats med hyfsade formuleringar.
Ett av liberalernas viktiga politikomrpden – jämlikhet och välfärd – stärks betydligt på de områden där staten har behörighet.
Det moderna Åland, liksom Finland, bör präglas av grön tillväxt. Regeringern lyftar starkt fram miljöaspekterna på till exemppel sjöfarten.
Det som förändrar Fimnland är en svagare regional- och landsbygdspolitik med centern i opposition och med stora kommunreformer på klommande.
Tyvärr är tillväxtpolitiken och framförallt skattepolitiken diffus.
Höjda accisser i stället för moms är bra för Åland med reservation för bränslepriserna.
Höjda skatter under mandatperioden betyder också höjda skatter för Åland, men klumpsumman ökat mer knappt 1,5 miljoner euro per år där vår budget i motstas till statens kan inriktas på konstruktiva besparingar, till exempe större effektivitet i trafiksystemet och i den kommunala servicen.
En uppenbar nackdel för den åländska småskaliga välfärdskapitalismen är höjda kapitalinkostskatter där Åland har en stor andel.
En fördelakti beskattning av avkastning och dividender har gynnat riskkapitalföärsörjning och entreprenörsandan.
Här finns det behov för landskapsregerimngen att vidta kompensatoriska åtgätfer.

 

Skattereform om det blir bättre för medborgarna

onsdag 4 november 2009 kl. 7:49 | Publicerat i Ekonomi, Liberalism, Politik | Lämna en kommentar

Enligt onsdagens tidningen Åland är alla partier överens om att ta över statsbeskattningen. ”Bara liberalerna håller emot” sägs det.

Men Folke Sjölund säger följande:

”Är det så att vi kan garantera att medborgarnas service inte försämras, ja, då kan det bli intressant. Blir det däremot mindre pengar kvar uppstår frågan om man är beredd att offra samhällsservicen på självstyrelsens altare, säger Folke Sjölund (L), t f partiledare”

Är  det bara liberalerna son ser till ålänningarnas bästa?

Ska det åländska finansiella systemet ändras ska det bli bättre:

I ett första steg förhandlat den liberal-ledda landskapsregeringen om en reformerad j klumpsumma. Den bör enligt min meningen framförallt förbättre stabiliteten över tiden.

Samtidigt bör liberalerna närmare presentera förslaget att beskattningen utformas som en ramlag. Den indirekta beskattningen (mervärdesskatten, accisser) är av särskilt intresse, bland annat därför att Åland har ett undantag från harmoniseringen i EU.

Enligt landskapsregeringens handlingsprogram ska ett meddelande om skattefrågor presenteras för lagtinget.

Sossa4rnas förslag att ta över beskattningsbehörigheten och samtidigt överlämna beslutandemakten till Finlands riksdag,  utan att Åland betalar för statens kostnader för Åland, borde väl ändå förpassas till historiens komposthög.

Sämre trygghet och mindre penhar till välfärden är  inte den liberala linjen.

 

 

Barnomsorgspeng – en systemfälla

tisdag 30 september 2008 kl. 21:11 | Publicerat i Jämställdhet, Liberalism, Politik | Lämna en kommentar

1 oktober 2008-09-30

 

Senaste vecka diskuterade Ålands lagting ett förslag om barnomsorgspeng.

BO-pengen skulle betalas till föräldrar som stannar hemma med sitt barn efter det första året. Pengen skulle motsvara medelkostnaden i den kommunala barnomsorgen och vara pensionsgrundande.

Motivet är ökad valfrihet för familjen.

 

Förslaget bygger enligt min mening på en idealiserad uppfattning om det moderna välfärdssamhället.

Den nordiska välfärdskapitalismen utgår ifrån att medborgarna försörjer sig själva genom eget arbete och företagande (”arbetslinjen”). De som inte kan försörja sig själva på grund av ålder (unga och äldre), sjukdom eller funktionshinder omfattas av välfärdssamhällets trygghetssystem.

För barnen finns barnbidrag, moderskaospenning, hemvårdsstöd och allmän och avgiftsfri utbildning i grundskola och gymnasium.

 

På Åland finns en utbyggd kommunal barnomsorg av hög kvalitet. Den bärs upp av utbildad och kunnig personal. Det finns också möjligheter till privata alternativ såsom familjedaghem där flera familjer samverkan inom ramen för samhällets kvalitetskrav.

Hittills har stöd inte omfattat vård av det egna barnet inom familjen.

 

En BO-peng skulle riskera att underlaget för den kommunala verksamheten minskar och gör omsorgsverksamheten ineffektiv och oekonomisk, särskilt i de mindre kommunerna. Dessutom skulle en pensionsgrundande BO-peng betraktas som inkomst och därmed bli skattepliktig.

 

Den förälder som stannar hemma under en längre tid riskerar sin anställningstrygghet på arbetsmarknaden och har svårt att upprätthålla den kompetens och erfarenhet som krävs i en arbetskarriär. Eftersom arbetsmarknaden inte är könsneutral skulle BO-pengen i första hand bli en kvinnofälla.

 

Många, särskilt inom vård- och omsorgssektorn, som idag jobbar deltid och utnyttjar kommunal barnomsorgs skulle lockas stanna hemma med en BO-peng som motsvarar deltidslönen. Redan idag är det brist på personal i välfärdssektorn.

 

För en inflyttad familj med många barn kan det säkert vara lockande att sköta barnomsorgen inom familjen, men det gynnar knappast integrationen i det åländska samhället för föräldrar och barn.

 

Efter diskussionen i lagtinget är det uppenbart för de flesta att BO-pengen i många avseende är en systemfälla med icke-önskvärda konsekvenser för barn, föräldrar och kommuner. Valfriheten är skenbar.

 

Det är dags att återvända till realistiska reformer inom barnomsorgen, som till exempel ett justerat hemvårdsstöd, bättre villkor för privata alternativ (familjedaghem) och en avgiftsfri förskola för all barn från 3 års ålder.

 

 

 

 

Strimlor av hopp

onsdag 3 oktober 2007 kl. 12:29 | Publicerat i Ekonomi, kollektivism, Liberalism, Politik | Lämna en kommentar

nr 97

I tisdagens Nya Åland hade jag den första av en serie strimlor längst ned på första sidan. I strimlorna försöker jag ringa in den liberala poltitken och min egen syn på det åländska samhället i ”one – or two – liners”, det vill säga korta budskap som skall ge signaler och associationer om värderingar, åsikter och politiska ambitioner. Jag tänker försöka förklara en del av budskapen  här i bloggboken och i insändare. Den första strimlan handlade om

Självständiga människor för självstyrelse, trygghet och utveckling.

1. Självständiga människor.  Utgångspunkten är att människor som är fria från förtryck och maktmissbruk är trygga och vill skapa nytt med sina förmågor. Självständiga stater eller autonomier är ingen garanti för inidvidens frihet. Faran för maktmissbruk och förtryck är störst när samhället grundas på kollektivism och blir totalitärt (makten infiltrerar allt), Samhällen som grundas på individualism startar inte krig och förtrycker inte olika åsikter. Individualism betyder inte egoism; liberaler tänker självstämdigt, klargör sina åsikter och samverkar med andra för att utveckla samhället.

 2. Självstyrelse: Den åländska självstyrelsen är en unik samhällsform där nationalstater, subnationella regioner och kommuner är normen. Vilka problem löser självstyrelseformen? Kultur, språk och lokala sedvänjor anges som motiv, liksom en konfliktlösning mellan Finland och Sverige. Kultur, eller t.o.m. någon form av nationalism, är värdegrunder, men lösningen är i första hand pragmatisk. Vilken förvaltning skall staten ha hand om och vilken förvaltning skall Åland sköta – två paragrafer i självstyrelselagen som delar upp omården som sköts självständigt av respektive part. Ansvarstagandet är också unikt eftersom den parlamentariska representationen utgår från folket (Sj.st. lagen 3 §) som förutsätts känna samhörighet (”demos”) för egna angelägenheter. Politiker kan ställas till svars genom den representativa demokratin; så är det delvis i riksdagen genom egen valkrets, så är det inte i Europaparlamentet där demos (folket på Åland) inte är en direkt representerad del i systemet.

Den pragmatiska självstyrelsen har varit allmänt accepterad i det politiska utvecklingsarbetet, men sedan 1998 har den nationalistiska symnolrörelsen för självständighet framställt ett känslomässigt alternativ. Känslomässigt eftersom konkreta handlingsalternativ saknas. Det är ett varumärke – en ”barnd” – som genom massiv mediapropagande fått visst genomslag. En variant är självstyrelse till 99,9 % – den så kallade procentrörelsen – som har samma symboliska och känslomässiga drivkraft. Den pragmatiska ”rörelsen” utgår ifrån vad som är effektivt, billigt och angeläget att själv ta hand om i fråga om olika förvaltningsområden. Idag utnyttjas inte de möjligheter som finns till exempel inom beskattning och genom användning av skatteliknande intsrument.

3. Trygghet; Den som inte är trygg är inte fri. De flesta – säg 50 procent – försörjer sig genom eget arbete på den privarta marknaden eller i den offentliga sektorn. 20 procent är ungdomar i omsorg eller skola, 20 procent är pensionnärer och 10 procent är utanför arbetsmarknaden eller har inkomster som inte räcker till existensminimum.

Vem som är var varierar över tiden och därför garanterar vi tryggheten för de flesta geom ett generellt välfärdssystem som är skattefinansierat.  Solidaritet är en del av välfärden och en fråga inom olika liberala ideologier är hur mycket av tryggheten samhället skall stå för och hur mycket är individens ansvar och förpliktelser.

Enligt min ideologi är försörjning genom arbete grundläggande och marknaden en regulativ idé för samhällets styrning. När markanden inte fungerar kan den behöva regleras och när eget arbete inte är möjligt träder trygghetssytemen till.

4. Utveckling: Den självstyrelsepolitiksa utvecklingen är pragmatisk; vad är bra för medborgarna och hur stor är nyttan i förhållande till kostnadern. Utvecklingen i allmänhet drivs av skapande individer i utbildning, företagande och arbete.

 Mina strimlor (av hopp) handlar den här veckan om lärande och utbildning, nästa vecka om företagande och ekonomisk tillväxt

Nästa sida »

Blogga med WordPress.com.
Entries och kommentarer feeds.