Näingsrätten: konkurrens och skydd

fredag 12 oktober 2007 kl. 12:55 | Publicerat i Ekonomi, Politik | 6 kommentarer

Som lagtingskandidat för liberalerna (”Den som väljer är Du – 97”) är frågan om näringsrätten (i betydelsen de regler som faktiskt tillämpas för att ge företag rätt att utöva näring) klar och tydlig som valfråga med följande alternativ. 

1. Liberalerna vill avskaffa kraven på styrelsemedlemmar och ställa villkor på att kommunikationen med myndigheter och allmänhet skall vara på svenska. (se ”Näringspolitiska riktlinjer”)

2. Centern vill ha krav på att verksamhetsspråket skall vara svenska (krav på styrelsen?)

3. Socialdemokraterna vill slopa språkkravet: ”Om man vill ha företagen hit så kommer det att bli ett hinder om man kräver att verksamhetsspråket skall vara svenska” (Barbro Sundback i lagtinget”)  

Efter valet kommer reglerna att ses över och tillämpningen förenklas i enlighet med vad en majoritet kan enas om. Frågan är inte dramatisk om utgångspunkten är pragmatiska reformer.Näringsfrihet, som är en större fråga, går det inte att komma förbi, ens för Åland. Europadomstolen och EG-domstolen etablerar i olika domar en praxis som förstärker rätten att utöva näring och yrke. EU: s stadga om grundläggande rättigheter är inte rättsligt bindande idag, men bestämmelserna om friheter kommer ändå att vara av betydelse för rättstillämpningen. Ålandsprotokollet ger möjlighet till restriktioner, men inte avseende konkurrens och i tolkningsbar mening avseende språk. När riktlinjerna för Ålands europapolitik drogs upp 1989 var ”näringsfrihet” den givna utgångspunkt från vilken undantag, dvs. ”näringsrätt”, skulle definieras. Konkurrens skulle vägas mot nationalitetskydd. 

Medan andra (FS, Obs, ÅF) ensidigt gräver sig fast i nostalgiskt nationlitetsskydd förbehåller jag mig rätten att som liberal väga nödvändigheten av att Åland utvecklas i en modern, internationell marknadsekonomi mot behovet av att skydda samhället från okontrollerade förändringar som bland annat kan rubba språkbalansen.

6 kommentarer »

RSS feed for comments on this post. TrackBack URI

  1. Närigsfrihet i all ära men LR konkurrerar ju med näringslivet med otillbörliga, olagliga medel!

    Exempel
    – Kärringsbyn skall tampas med KK huset om konferrensgästerna.
    – Eckerögolf skall tampas med en subventionerad Golfanläggning.
    – Ålands Industrihus/IT-byn konkurrerar med fastighetägare.
    – Air Åland får stöd för trafik, aktiekapital, hangar och som därmed trängde bort Finnair & Flygfältets resebyrå.

    Skall LR bygga Kläd- eller Matbutik nästa gång?

    Därtil har vi Mariehamnsstad som konkurrerar med fastighetsägarna genom Marstad.

    Är detta lagligt? Följer det EU-rätten?

    Jag fattar inte hur LR skall kunna bygga en golfbana utan att ge stöd (olagliga statsstöd). Jag fattar dessutom att ingen etablerad politiker eller något parti skriker högt.

  2. Dina frågor är motiverade. Vad som är otillbörliga, olagliga medel borde diskuteras mer öppet.
    Mina kommentarer:

    – Käringsundsbyn skall tampas med KK huset om konferensgästerna.
    KK – huset är samhällsekonomiskt lönsam infrastruktur. Alla anläggningar på Åland få en ny marknad: före, under, efter olika evenemang, som leverantör etc.

    – Eckerögolf skall tampas med en subventionerad Golfanläggning.
    Det är skandal och kommissionen har ännu inte sagt sitt. Välj en kandidat som vill börja en ny golfrunda från ”ren bana” – nr 97.

    – Ålands Industrihus/IT-byn konkurrerar med fastighetsägare.
    Näringspolitiken hade gått i stå 2001 och IT-byn var ett sätt att få igång aktiviteter där hyrorna skall bli marknadsmässiga och lokalerna till salu.

    – Air Åland får stöd för trafik, aktiekapital, hangar och som därmed trängde bort Finnair & Flygfältets resebyrå.
    I stället för att bygga upp ett offentligt flygbolag (Skärgårdsflyg) blev linjen Åbo – Helsingfors – Åland privatiserad. Att LR skötte aktiefinansiering och hangarbygge klantigt eliminerade i praktiken konkurrerande alternativ, med extra kostnader som resultat.
    Likaså var det besvärande att den i för sig motiverade upphandlingen av trafik på Stockholm ställde krav på flygplanstypen som vara konkurrenshämmande.
    Flyglösningarna i sig är OK, men den offentliga inblandningen har varit onödig och möjligen otillbörlig.

    Skall LR bygga Kläd- eller Matbutik nästa gång?
    Runar K ville bygga Alko, leksaker och delikatess i en grop i Godby. Liksom för det offentliga flygbolaget blev det ingenting.

    Därtill har vi Mariehamns stad som konkurrerar med fastighetsägarna genom Marstad.
    Enkla enhetslån för hyresbostäder behövs för en övergångsperiod för att uppnå marknadsbalans. Dubbla subventioner – Mariehamn och landskapet.- borde förbjudas och de kan strida mot EG – rätten

  3. Synpunkter och frågor…

    ”KK – huset är samhällsekonomiskt lönsam infrastruktur.”

    – Men är det lagligt? Skall LR driva och/eller bygga konferensanläggningar som Ribacka & alandica? Det är inte offentlig/allmän infrastuktur!?
    Vägar,ok. Skolor, ok. Bostäder, kanske? men Kongressanläggningar är inte allmänn infrastruktur.
    På Gotland har man notifierat driften OCH byggandet av kongresshuset. På Åland gjordes tilltraslade arrangemang utan transparens. Utan anmälan till EU. Vi har väl inte sett resultatet än – varken lönsamheten eller lagligheten har blivit prövad. Det snackades vitt och brett om Eckeröhallen också innan den byggdes – lönsamhet, infrastruktör, regionalstöd, osv. Nu är det tystare på barikaderna.

    ”– Ålands Industrihus/IT-byn konkurrerar med fastighetsägare.
    Näringspolitiken hade gått i stå 2001 och IT-byn var ett sätt att få igång aktiviteter där hyrorna skall bli marknadsmässiga och lokalerna till salu.”

    – Men är det lagligt? Bolaget får pengar gång efter gång via aktieemissioner utan att agera marknadsmässigt eller visa vinst. LR ger bakngarantier för att täcka intäckningar över skorsten – vilka andra bolag, som inte LR äger., får det? Marknadsmässigt? Utbyggnaden 2006-2008 görs knappast när byggandet och näringslivet är i stå.

    ”I stället för att bygga upp ett offentligt flygbolag (Skärgårdsflyg) blev linjen Åbo – Helsingfors – Åland privatiserad.”

    – Linjen sköttes på marknads vilkor bla. genom Finnair till Helsingfors och Turku Air sköter numera linjen till Åbo på marknadsmässiga vilkor. Skärgårdsflyg är ett offentligt ägt bolag vilket inte är olagligt. Det blir olagligt när det offentliga stöder och investerar för det allmännas bästa utan vinstkrav. Vad jag vet eller minns så sköttes Skärgårdsflyg rätt så marknadsanpassat så länge Frille och Lasse skötte det. Vad jag har förstått så hade bolaget ca en miljon Euro i kassan när verksamheten lades ner. Nu är väl bolaget dränerat? Inköp utan upphandlingar – via LRs bolag som döljer det offentligas insyn. Det pratas (vilket inte behöver vara sant) att nuvarande Styrelseordförande i Skärgårdsflyg har köpt tjänster för 800 000 EUR från Turku Air utan upphandlingar! Om det är sant så saknar jag ord.

    Ett är klart: insyn saknas och offentlighetsprincipen åsidosätts genom LRs olika bolag. De borde så gott som alla slaktas – dels för offentlighetens insyn, dels för att de inte agerar marknadsmässigt, dels för att lagtinget skall ha kontroll & insyn (budgetbendlingar osv). Eller?

    ”Dubbla subventioner”

    – strider mot EU-rätten. Offentligt bostadsbyggande behöver inte göra det om det sker enligt marknadsmässiga vilkor.

    Skansadvokater har sina åsikter och har alltför ofta fel med det har så även politiker och ministrar. Den enskilde och företagen skall skyddas från Staten (LR/Lagting). Därför borde det finnas någon som granskar LR beteende mot privatpersoner, mot företag, i den fria marknaden och kring lagstiftning (Naucler). Är det här frågor som du anser att blivande Rättschefs(enhet) bör granska och blanda sig i?
    Om Golfprojekt är en skandal, vem anser du att enligt nuvarande lagar skall sätta stopp för det? Är det (enligt Lib förslag) Rättschefen i framtiden?

  4. EU-kommissionen underrättades om driften och finansieringen av KK-huset Visby Strand med begäran om godkännande. Projektet ansågs verka på marknadsmässiga villkor som inte snedvrider konkurrensen med andra medlemsländer.
    Kommissionens godkännande i januari 2003 föregrep inte framtida åtgärder enligt statstödsreglerna.
    Motsvarande borde ha gjorts för Ålands KK-hus, särskilt mot bakgrund av kopplingen till försäljningen av hotell Arkipelag till underpris.

    En rättschef i LR-förvaltningen skulle dels kräva en redogörelse över rättsreglerna och dels informera öppet om bedömningen av stöd och konkurrens.

    100-procentigt stöd till offentliga investeringar är möjligt på vissa villkor, men t ex golfbanan i Ämnäs konkurrerar med en befintlig kommersiell anläggning i Eckerö. Kommissionen borde underrättas med begäran om beslut om tillåtet stöd.

    Det finns ett rättsunderskott i dagens LR eftersom ledamöterna är föredragande utan att – i de flesta fall – ha sakkunskap. Dessutom har man inte respekt för kunskap och kompetens som faktiskt finns i förvaltningen.
    Åtgärderna borde vara följande
    1. Inrätta en rättschef med en fristående ställning
    2. Inför dokumentationsskyldighet för (större) LR-beslut (t.ex. analys av rättsregler, EU-praxis)
    3. Inrätta möjligheter till klagomål (jfr JK): rättschefen, interna revisionen, landskapsrevisorerna eller någon annan instans utreder KK-huset, IT-byn, flygtrafiken, golfbanan etc. innan beslut tas.

  5. Tack för din tydliga ståndpunkt,

    Hoppas du har möjlighet att förverkliga införande av en Rättschef de kommande åren.

    En annan näringslivsfråga
    Flera partier talar om skattebehörighet.
    1) Min syn är att det till stor del redan idag kan skötas via komunnalbeskattning och Ålandstillägg/avdrag.
    2) Sjöfarten är vår klart viktigaste näring men vi saknar (den fullständiga) lagstiftningsbehörigheten.

    Om vi tänker oss att vi får skattebehörigheten till Åland så kan fortfarande Finska staten såga av grenen vi sitter på – den som heter sjöfart. Vore det inte motiverat att först ha (fullständig) kontroll över lagstiftningen för sjöfarten innan vi snackar skatter?

    Myndighetsövervakningen skulle kunna delegeras på kompetenta organisationer typ Klassälskap som DnV, Lloyds, BV osv. så som det görs internationellt på många håll.

  6. 1. Skattepolitik i allmänhet är en fråga om skattetryck och fördelning. Skatter som näringspolitiskt instrument är inte så vanligt eftersom alla företag skattemässigt skall behandlas lika.
    På Åland har vi omfördelat samfundsskatten mellan kommunerna och kompenserat kommunerna för delar av den statliga kommunalinkomstskatten (2002).
    Ett allmänt avdra i kommunalbeskattningen (5%) omfördelar skatter så att de rika får en större summa och de med lägre inkomster en lägre summa. Ett lika stort avdrag på skatten för alla (t.ex. 250 euro) skulle ta bort en del av fattigdomsproblem och ekonomiska problem för t.ex. pensionärer. Alla med inkomster skulle få samma summa.
    Det är också möjligt med avdrag i kommunalbeskattningen (kan få konsekvenser för andra bidrag), men också kommunernas del av samfundsskatten.
    Dessutom införde vi i 2004 års budget en återföring av arbetsgivaravgiften till skärgårdsföretag.
    Det finns alltså många instrument, men få som kan spela.

    2. Den viktigaste lagstiftningen för sjöfarten är just skattelagstiftningen (rederier och anställda). Rederierna betalar normal samfundsskatt där de är registrerade. På lönerna betalas skatt till stat och kommun samt lönebikostnader (pension, försäkringar etc.). Staten budgeterar för 2008 närmare 100 miljoner euro i sjöfartsstöd varav 43,5 miljoner euro gäller åländska rederier. Stödet motsvarar skillnaden mellan brutto och nettolön för de anställda.
    Om vi tar över skattebehörigheten skall vi för det första föra över 12 miljoner euro från vår skattebas till rederierna.
    Utöver lönen skall någon betala de sjöanställdas pensioner, försäkringar, kommunal och statsskatt. Skall Åland subventionera 32 miljoner euro eller skall staten göra det?
    Åland har knappast råd och staten vill ge stödet till rederier i det egna registret. Följden är att åländska rederier kommer att ”flagga finskt” för att få stöd på samma nivå som konkurrenter i andra länder.

    En tid då många ålänningar jobbade i svenska rederier fick åländska kommuner kompensation för frångången sjömansskatt. I dag är det så få att sytemet inte tillämpas. Ålänningar som jobbar i Sverige betalar källskatt, men antas konsumera sin lön hemma till fördel för den lokala ekonomin.
    Att finska staten skulle göra på samma sätt för alla sjöanställda i riket är inte sannolikt.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Blogga med WordPress.com.
Entries och kommentarer feeds.

%d bloggare gillar detta: