Skarven – den skadskjutna
måndag 16 november 2009 at 22:53 | In Ekonomi, Politik, Skarven | Leave a CommentOm det är allmänheten, media, sjöfartsinspektörerna, trafikavdelningen eller varvet i Litauen som förorsakat funktionsproblemen med Skarven återstår att utreda och påvisa.
Panik har sällan varit verksamt som metod i privat eller offentlig förvaltning.
De formella, offentliga besluten i budget och regeringsprotokoll kan vara bra att ha som referenspunkter i utvecklingen.
Budget 2006
Moment 48.20.70. Anskaffning av fartyg och färjor (R) -1.000.000 euro
På basis av under tidigare år budgeterade anslag har en ny färja planerats och projekterats. Landskapsregeringen avser att under år 2006 slutföra den tekniska planeringen, inbegära anbud och inleda kontraktsförhandlingar varför under momentet föreslås ett delanslag om 1.000.000 euro. Anslag för den resterande delen av den beräknade totalkostnaden om 11.000.000 euro upptas under åren 2007 – 2008.
Budget 2007
Moment 48.20.70. Anskaffning av fartyg och färjor (R) -6.000.000 euro
I enlighet med tidigare budgetbeslut har en ny färja planerats och projekterats.
Landskapsregeringen har under år 2006 slutfört den tekniska planeringen och inbegärt anbud på en isgående landsvägsfärja som kan ta 250 passagerare och med plats för sammanlagt 62 st. fordon, varav 46 st. på bildäck och 16 st. på bilhyllor.
Färjan har en totallängd om 63,5 meter, bredd om 13,0 meter och ett djupgående om 4,1 meter. Byggnadstiden beräknas vara 14 månader efter det att byggnadskontrakt tecknats.
Med hänvisning till ovanstående föreslår landskapsregeringen ett andra delanslag om 6.000.000 euro. Anslag för att slutreglera den beräknade totalkostnaden om 13.000.000 euro avses upptaget i budgeten för år 2008.
LANDSKAPSREGERINGENS PROTOKOLL
Sammanträdesdatum 31.1.2006
Protokoll fört vid enskild föredragning Trafikavdelningen Allmänna byrån, T10
Beslutande Landskapsregeringsledamot Runar Karlsson
Föredragande Teknisk inspektör Göran Holmberg
Nr 18
Tillsättande av arbetsgrupp med uppgift att förverkliga projektet anskaffning av skärgårdsfärja i enlighet med budgeten för år 2006 mom. 48.20.70.
T10/06/1/7
84-89 T10
Landskapsregeringen konstaterade att med utgångspunkt från tidigare fastställt förslag till skärgårdsfärja uppdatera projektet genom att tillsätta en arbetsgrupp med följande uppgifter:
- - tidsplan för projektet
- - ritningar och beskrivningar
- - kostnadskalkyl
- - utlåtande från berörda kommuner
- - förslag till på vilken linje/vilka linjer färjan bör trafikera
- - övriga frågor.
Arbetsgruppens medlemmar:
- - Runar Karlsson, ordförande
- - Göran Holmberg, projektledare
- - Niklas Karlman
- - Bo Fleege, sekreterare.
Tidigare projektgruppens medlemmar sjökapten Christer Fellman och maskinchef Kaj Laine skall involveras i arbetsuppgifterna.
Arbetsgruppen kan även vid behov höra sakkunniga inom nautiska-, tekniska- och färjehamnsbranschen internt och externt.
Arbetsgruppens resultat skall presenteras för landskapsregeringen som därefter besluter om projektets genomförande.
LANDSKAPSREGERINGENS PROTOKOLL
Sammanträdesdatum 9.11.2006
Protokoll fört vid pleniföredragning
Trafikavdelningen Allmänna byrån, T10
Närvarande Frånvarande
RN – JS – LW – HL – RK – CG BL
Ordförande L a n t r å d Roger Nordlund
Föredragande Landskapsregeringsledamot
Runar Karlsson
Protokollförare Teknisk inspektör Göran Holmberg
Nr 46
Inkomna anbud för byggandet av skärgårdsfärja. T10/06/1/7
Protokoll fört i samband med öppnandet av inkomna anbud antecknades för kännedom.
Landskapsregeringen beslöt inleda avtalsförhandlingar med BLRT Shipbuilding Ltd, Tallin, Estonia.
Juridisk expertis skall anlitas vid uppgörande av förslag till avtal.
Förutsättning för tecknandet av avtal är att lagtinget beviljar erforderliga medel.
LANDSKAPSREGERINGENS PROTOKOLL
Sammanträdesdatum 1.2.2007
Protokoll fört vid pleniföredragning
Trafikavdelningen Allmänna byrån, T10
Närvarande RN – JS – LW – HL – RK – BL
Frånvarande CG
Ordförande L a n t r å d Roger Nordlund
Föredragande Landskapsregeringsledamot Runar Karlsson
Protokollförare Teknisk inspektör Göran Holmberg
Nr 2
Avtal för byggandet av skärgårdsfärja med varvet BLRT Shipbuilding Ltd, Tallin, Estonia.
T10/06/1/7
Ärendet bordlades.
LANDSKAPSREGERINGENS PROTOKOLL
Sammanträdesdatum 15.2.2007
Protokoll fört vid pleniföredragning
Trafikavdelningen Allmänna byrån, T10
Närvarande RN – JS – LW – HL – RK – BL
Frånvarande CG
Ordförande L a n t r å d Roger Nordlund
Föredragande Landskapsregeringsledamot Runar Karlsson
Protokollförare Teknisk inspektör Göran Holmberg
Nr 4
Avtal för byggandet av skärgårdsfärja med varvet BLRT Shipbuilding Ltd, Tallin, Estonia.
T10/06/1/7
Avtal
Redogörelse över avtalsförhandlingar antecknades för kännedom.
Landskapsregeringen beslöt teckna avtal med varvet BLRT Shipbuilding Ltd, Tallin, Estonia.
Färjan levereras i november 2008 med tolv (12) månaders garantitid.
LANDSKAPSREGERINGENS PROTOKOLL
Sammanträdesdatum 14.2.2008
Protokoll fört vid enskild föredragning Trafikavdelningen Allmänna byrån, T10
Beslutande Landskapsregeringsledamot Runar Karlsson
Föredragande Teknisk inspektör Göran Holmberg
Nr 41
Information om färjbygget i Klaipeda.
T10/06/1/7
Redogörelse över färjbygget antecknades för kännedom.
Landskapsregeringen godkände förslaget om att utrusta färjan med två förtöjningsvinchar (1 st enligt kontraktet), utökning av en vattentät dörr samt justering av nödutgångsluckor.
Landskapsregeringen godkände utgiften om totalt 50 600 €.
LANDSKAPSREGERINGENS PROTOKOLL
Sammanträdesdatum 9.5.2008
Protokoll fört vid enskild föredragning Trafikavdelningen Allmänna byrån, T10
Beslutande Landskapsregeringsledamot Runar Karlsson
Föredragande Teknisk inspektör Göran Holmberg
Nr 115
Inspektör och övervakare av den beställda färjan NB nr 12 i Estland/Litauen.
T10/06/1/7
412 T10
Landskapsregeringen beslöt att, förutom utsedda inspektörerna sjökapten Christer Fellman och övermaskinmästare Paul Hellgren, anställa övermaskinmästare Carl-Gustav Nordlund enligt motsvarande anställningsvillkor.
Nr 118
Tekniska inspektörens tjänsteresor.
T10/08/3/2
Landskapsregeringen godkänner tekniska inspektören Göran Holmbergs tjänsteresor till Klaipeda i maj, juni och juli 2008.
(Dokument enligt sökning på diarienummer T10/06/1/7 den 16 november 2009.
Ytterligare dokument om revision, konsultupphandling m.m. tillkommer vid tillfälle)
Voine, voine !
fredag 13 november 2009 at 16:47 | In Ekonomi, Politik | Leave a CommentInformation från radio Ålands hemsida kl 16.40
Nyheter från Ålands Radio
13.11.2009 - 07:48
Kommunerna positiva till turistföretag
Trots att mycket av skatteintäkterna från turismföretagen går kommunerna förbi är det i positiva ordalag som turismen diskuteras på Åland.
,,, den ger även indirekt nytta för kommunerna. Men Jörgen Lundqvist säger också att om alla skattepengar direkt skulle gå tillbaka till den kommunala kassan så skulle kommunen antagligen inte ha så stora ekonomiska problem.
Beskattningsdebatter utan innehåll
fredag 13 november 2009 at 16:33 | In Ekonomi, Politik | 1 CommentDet är populärt med skattedebatter.
Det politiskt korrekta tycks vara att förorda egen beskattning, Massmedia kan då dela upp i för och emot.
Socialdemokraterna är också för egen beskattning, men riksdagen ska bestämma.
Enligt tidningen Åland fick den förlupna hemmafrun Sundback snällt återvända till familjekollektivet för utredningar ”som kommer att ta flera år”.
Kamratposten Nya Åland såg i stället pigans sytningsavtal som starten på något nytt.
I TV24 satt Barbro Sundback och Nina Fellman i en föreställning som handlade om inbördes beundran och vördnad inför ett ”skatteförslag”. Det var bara pälsmössorna som saknades i den Kreml-lika uppställningen.
En potentiellt besvärligare brist på kunskap är påståendet, av till exempel flera lagtingsledamöter, om att sjöfartsstödet i Finland är ett nollsummespel. Totalt ca 90 miljoner euro i statsbudgeten (2006) för att ge rederierna en kostnad som motsvarar de sjöanställdas nettolön i enlighet med EU: s regelverk räknas bort i skattedebatten.
Hårdvaluta blir till luft för att skattepolitiken ska framstå som progressiv.
En mindre skattefråga, men principiellt viktig, är den åländska kompensationen för kapitalinkomstskatt.
För att testa möjligheten att i någon mån påverka debatten i en mera saklig riktning där innehållet har en betydelse skrev jag följande e-postmeddelande till radio Åland.
(med ”otydlig” i meddelandet menar jag helt enkelt felaktig)
Hej!
Jag uppfattade Eckerödirektörens information om kapitalskatten i dagens nyhetssändningar som otydlig.
Kapitalinkomstskatten är en statlig direktskatt som går in i landskapets budget via skattegottgörelsen så länge de direkta skatternas andel av rikets motsvarande skatter totalt är större än 0,5 procent.
Kapitalinkomstskatten tas ut av fysiska personer (jfr samfundsskatten som är en bolagsskatt).
Skatten betalas dels för dividender och överlåtelsevinster och dels av yrkesutövare, näringsidkare och jordbrukare (på överskott i stället för lön).
Den senare delen utgör i Eckerö över 60 procent av kapitalinkomstskatten (som är hög också per capita).
Eckerö (och andra kommuner) kompensera för bortfallet av den senare delen (ca 500 000 euro i Eckerö 2006) via landskapsbudgeten (de 3 senaste årens medeltal)
Detta system infördes 2002.
Orsaken till att inte hela kapitalinkomstskatten kompenseras är att dividender och överlåtelsevinster är regionalt ojämnt fördelade.
Alltså: även om kommundirektören i Eckerö inte vet om det genererar jordbrukare och näringsidkare (bl.a. turistföretagare ) i allmänhet bra med skatt som kommer kommunen tillgodo.
Mvh
Olof E
Någon större förhoppning om reaktioner har jag inte, men jag ska i alla fall meddela på bloggen om det hörs något.
Liberal offentlig sektor: mindre, bättre
fredag 6 november 2009 at 16:26 | In 1 | Leave a Comment
Diagrammet är från tidningen Ålands budgetsektion torsdagen den 5 november. Liberalerna ingick i landskapsregeringen 2001 – 2003 (inklusive budgetförslag 2004) och leder landskapsregeringen tillsammans med centern från november 2007.
Nyhetsbloggen
torsdag 5 november 2009 at 17:48 | In EU, Politik | Leave a CommentIdag, torsdag den 5 november, har flera personer i Pentagon (Självstyrelsegården) meddelat mig ”nyheten” att Lissabonfördraget ska träda ikraft den 1 december i år.
Tisdagen den 3 november 2009 kl 21:31 lade jag ut nrdanstående nyhet:
Tisdagen den 3 november gav den tjeckiska författningsdomstolen klartecken till EU:s nya fördrag. Därmed finns inte längre några hinder för landets president Vaclav Klaus att ratificera det.
Avsikten är att Lissabonfördraget ska träda i kraft den 1 december för de 27 medlemsstaterna.
Läs Åländska perspektiv för att hålla dig informerad om världshandelserna!
Skattereform om det blir bättre för medborgarna
onsdag 4 november 2009 at 7:49 | In Ekonomi, Liberalism, Politik | Leave a CommentEnligt onsdagens tidningen Åland är alla partier överens om att ta över statsbeskattningen. ”Bara liberalerna håller emot” sägs det.
Men Folke Sjölund säger följande:
”Är det så att vi kan garantera att medborgarnas service inte försämras, ja, då kan det bli intressant. Blir det däremot mindre pengar kvar uppstår frågan om man är beredd att offra samhällsservicen på självstyrelsens altare, säger Folke Sjölund (L), t f partiledare”
Är det bara liberalerna son ser till ålänningarnas bästa?
Ska det åländska finansiella systemet ändras ska det bli bättre:
I ett första steg förhandlat den liberal-ledda landskapsregeringen om en reformerad j klumpsumma. Den bör enligt min meningen framförallt förbättre stabiliteten över tiden.
Samtidigt bör liberalerna närmare presentera förslaget att beskattningen utformas som en ramlag. Den indirekta beskattningen (mervärdesskatten, accisser) är av särskilt intresse, bland annat därför att Åland har ett undantag från harmoniseringen i EU.
Enligt landskapsregeringens handlingsprogram ska ett meddelande om skattefrågor presenteras för lagtinget.
Sossa4rnas förslag att ta över beskattningsbehörigheten och samtidigt överlämna beslutandemakten till Finlands riksdag, utan att Åland betalar för statens kostnader för Åland, borde väl ändå förpassas till historiens komposthög.
Sämre trygghet och mindre penhar till välfärden är inte den liberala linjen.
Lång dags färd mot Lissabon (eller någonstans utanför)
tisdag 3 november 2009 at 21:31 | In 1 | Leave a CommentPresidentframställningen till Åland lagting om Lissabonfördraget remitterades till lagutskottet i april 2008. Utskottet begärde ett utlåtande från nämnden, särskilt när det gäller inflytandet i EU. Utlåtandet gavs i oktober 2009.
Självstyrelsepolitiska nämnden förordande att lagtinget godkänner:
Bakom förslaget står liberalerna centern, socialdemokraterna och frisinnad samverkan.
Tisdagen den 3 november gav den tjeckiska författningsdomstolen klartecken till EU:s nya fördrag. Därmed finns inte längre några hinder för landets president Vaclav Klaus att ratificera det.
Lagutskottet ska nu slutbehandla ärendet och lämna ett betänkande med förslag till avgörande till lagtinget. Utskottet har särskilt att behandla frågan om en egen åländsk parlamentsplats och Ålands ställning som demilitariserat och neutraliserat område i ett framtida EU.
Utskottet har under slutfasen av behandlingen fått ett utlåtande från Finlands regering och hört Ålandsministern Astrid Thors. Avsikten är att också att höra utrikesminister Alexander Stubb.
För arr ge tid för partigrupperna att diskutera lagutskottets förslag kommer det slutliga beslutet att tas den 19 november (ändrat till 17 november pga budgetremiss) i lagutskottet för att därefter behandlas i Ålands lagting.
Avsikten är att Lissabonfördraget ska träda i kraft den 1 december för de 27 medlemsstaterna.
Finland har ratificerat (preliminärt omfattat) fördraget och ska sätta der i kraft genom beslut, med eller utan Ålands medverkan.
Om den politiska viljan och en rimlig enighet finns kan Åland nå fram till Lissabon i sista stund för att undvika ett tämligen kyligt utanförskap.
Det kanske bör påpekas att det gäller speciellt för jordbruket.
Kommentar till Nya Ålands ledare den 6 november:
Svara
Anmäl2. Om lagtinget inte godkänner fördraget blir nuvarande av Åland godkända fördrag gällande inom områden för självstyrelsens behörighet.
3. De 27 médlemsländernas avsikt är att Lissabonfördraget ska träda ikraft den 1 december. Den praktiska planeringen av fördragets genomförande har pågått länge (över ett år). Teoretiskt kan ”dokumentslarv” försena ikraftträdandet.
3. Finland har ratificerat fördraget och gödkänner med eller utan Ålands godkännande.
4. Fördraget kom till lagtinget i april 2008. Självstyrelsepolitiska nämnden gav ett utlåtande till lagutskottet i oktober 2009.
6. Lagutskottet avser att ta slutlig ställning till Lissabonfördraget den 17 november i ett betänkanse. Betänkandet ska behandlas av lagtinget som beräknas ha tid att ta ställning till presidentens framställning om Lissabonfördraget inom november (detta år).
Se vidare www.oloferland.ax
Språksituationen i Finland oroar Liberalerna
tisdag 3 november 2009 at 18:42 | In Kultur, Politik, Språk, Utbildning | Leave a CommentLiberalernas lagtingsgrupp har i ett pressmeddeande den 2 november reagerat på den senaste tidens debatt i riket om risken för att det svenska språket marginaliseras till ett minoritetsspråk bland många andra i Finland.
I Åbo underrättelser skriver Torbjörn Kevin om samma fråga ur ett finlandssvenskt perspektiv http://www.abounderrattelser.fi/au/2103513.php
Av de åländska medierna publicerades lagtingsgruppens pressmeddelande endast av tidningen Åland. Kan det vara så att den radikala förändringen i attityderna och försvagningen av det svenska språkets ställning i Finland också som ett officiellt kommunikationsspråk går yrkesjournalisterna och därmed en majoritet av medborgarna förbi?
Nu behövs debatt på Åland och med rikets sveko/fennomaner!
Pressmeddelande 2 november 2009
Liberalernas lagtingsgrupp är oroad över språkutvecklingen i Finland. Det svenska språkets ställning som ett av de två nationsspråken är hotad.
De negativa attityderna till det svenska språkets status inom förvaltning och utbildning tyder på en bristande historisk medvetenhet. Betydelsen av ett rikt kulturellt arv i Finland tycks alltmer falla i glömska.
Vi inser den stora betydelsen av språkkunskaper i ett modernt samhälle i en globaliserad värld. Nyttan av till exempel engelska, ryska, och kanske också kinesiska, är obestridlig, men det svenska språket är en särskild bärare av identitet, samhörighet, kultur och kommunikation i vårt samhälle och i Norden.
Åland är ett officiellt enspråkigt samhälle, men språkkunskaperna är breda. Vår status som självstyrelse inom Finland förutsätter en officiell kommunikation på svenska.
Vi anser att de politiska partierna i riket och landets regering måste ta ett ansvar för att det i praktiken går att upprätthålla den officiella kommunikationen på svenska samtidigt som det svenska språkets historiska och kulturella status är en angelägenhet för hela landet och särskilt för det svenska Finland i övrigt.
Slut på bidragsslentrian ?
söndag 1 november 2009 at 18:24 | In EU, Ekonomi, Politik | Leave a CommentNya Åland frågar på ledarplats i fredagens tidning: ”Har Åland verkligen råd att inte samarbeta?”
Det gäller skärgårdssamarbetet mellan Ålands, Stockholms och Åbolands skärgårdar som inleddes 1978 och som sedan utvecklats och kompletterats med EU-finansierat gränsregionalt samarbete inom olika ”Interreg” program.
Svaret på frågan är tveklöst nej; Åland har inte råd att inte samarbeta. Men frågan är i vilka former och på vilken nivå.
En utvärdering av skärgårdssamarbetet skulle visa att det gett ett positivt resultat med erfarenhetsutbyte, samverkan inom marknadsföring och stimulans för vissa utvecklingsprojekt. Samtidigt har samarbetet institutionaliserats och fastnat i sina former och förvaltningsrutiner.
Ledaren illustreras av en grupp medlemmar i ”Skärgårdssmak” som från början var ett projekt inom ramen för skärgårdssamarbetet, men sedan blev ett aktiebolag på kommersiell grund. Så ska en regional slipsten dras. Initiera och stimulera till utveckling av projekt som klarar av marknadens förutsättningar.
På tidningens hemsida finns en icke-publicerad kommentar till ledaren som tydligt belyser frågeställningen.
Det är verkligen svagt av landskapet att stiga av medlemskapet i skärgårdssmak.
…Nu börjar det öppna sig vi får mer och mer gäster från övriga europa, då hoppar man av??
Och när varumärket börjar bli känt då stiger man av?!
Jag känner skammens rodnad på mina kinder!
Jansson
Kommentaren visar precis vad det är fråga om. Projektet Skärgårdssmak bär sig och varumärket är också utanför Norden.
Lyckas landskapsregeringen nu bryta bidragsslentrianen och i stället satsa på stimulans av affärsverksamhet med regional spridning med en offentlig sektor i bättre balans ä också skärgårdarna vinnare.
Den 17 december 2007 tog Ålands lagting ett av sina viktigaste beslut för det åländska samhället. En majoritet bestämde att affärsutveckling i den åländska marknadsekonomin i allmänhet ska drivas av privata intressen. Samhällets roll är att säkra den gemensamma välfärde och infrastrukturen, men också hjälpa till med finansiering och riskkapital för samhällsekonomiskt värdefulla projekt. Ett golfprojekt skulle till exempel stödas med 30 procent.
Mot bakgrund av det principiellt viktiga beslutet borde den 17 december bli en allmän åländsk flaggdag för att lyfta fram anställda och företagare i det privata näringslivet och deras betydelse för samhällsutvecklingen, också i skärgården.
Heder åt den landskapsregeringen som stimulerar affärsutveckling, men än mer heder åt den regerings som stiger av i tid och satsar på ny utveckling!
Olof Erland, liberal lagtingsledamot
”Vi äter inte sås”
söndag 1 november 2009 at 15:49 | In Kultur, Mat, Politik | Leave a Comment
Vad minns vi av sommarens turism?
En händelse som åtminstone turistförbundets vd uppmärksammade var Öspelen. I juli stod hon på Torggatan och pekade: det har varit mycket folk här.
Tänk vad reklamen om ”Som sommaren var förr” i Stockholms tunnelbana inför högsäsong kan göra; 3 000 deltagare från 25 öar.
Det som jag minns mest av spelen var en idrottskvinna från Caymanöarna som var missnöjd med maten: ”vi äter inte sås”.
Jag tänkte på Italiens nyanserade premiärminister Silvio Berlusconi som ansåg att maten i Finland är sämst i EU:
Vår egen statsminister Matti Vanhanen – som visat sig vara en riktig träkarl och virkesexpert–
riposterade mycket elegant med: jag är också en anhängare av enkel mat, som pizza och spaghetti.
Maten är en allvarlig fråga för besöksnäringen och sås är faktiskt en viktig självstyrelsefråga.
Bakgrunden är naturligtvis den berömda ”Alandaise-såsen” som skapades som en direkt följd av finsk-ryska kriget på Åland 1808-09.
En folkrörelse under ledning av länsman Erik Arén och pastorsadjunkten Henrik
Johan Gummerus drog i gång ett ”befrielsekrig” där åläningarna skrämde ”skiten ur ryssarna” som det hette när man efteråt kaverade om händelserna.
Kvinnorna hade en särskilt roll i kriget och fruarna Hildur Evelina Arén och Maria Helena Gummerus tog initiativ till en rejäl middag med det bästa som kunde tänkas: stuvad grävling.
Men kampen hade varit ansträngande och det krävdes någonting extra.
Hildur utropade med eftertryck: ”mannarna skola hafva sås!”
En ny åländsk symbol, Alandaisesåsen, var född! (se recept)
Recept på äkta Alandaise
7 vitpepparkorn
2 msk vinättika
1 msk vatten
1 msk smör
2 äggulor
150 gr skirat smör
några droppar citronsaft
en liten näve blåbär
(finhackad tomat- och paprikablandning tillkom enligt beslut den 9 december 1953 på Societetshuset för att såsen skulle få samma färger som den nya åländska flaggan: gul, blå och röd)
Anrättningen blev så populär att det startades mejerier med smörtillverkning i varje kommun och varje gård och stuga höll sig med egna höns för att äggen skulle räcka till.
Mera sorgligt var det att den tillhörande stuvningen var så populär att grävlingen blev mer eller mindre utrotad under 1800-talet.
Men den eviga sanningen skulle åter bekräftas: krig föder nya krig. (
Immanuel Kants ”Den eviga freden” (1795) med en förhoppning om att ”stående härar borde försvinna”, kom på skam redan 1808 och idag rustar både NATO och EU)
Striden nu, som engagerar den historiska vetenskapen, gäller upphovsrätten till såsen.
När Charles Emil Hagdahl åren 1878-79 gav ut ” Kokkonsten som vetenskap och konst med särskildt afseende på helsolärans och ekonomiens fordringar” att nationalsåsen Alandaise fanns med under namnet ”Hollandaise”.
En grupp upprörda ålänningar med förankring i Jägarrörelsen hävdade att Hagdahl hade dikterat recepten för kokboksförfattarinnan Gustafva Björklund, vars efterkommande etablerat en kokkonst i Hagdahl anda på Åland. Charles Emil som var matglad och blev lätt andfådd hade vid diktering av recept 112, det vill säga Alandaise, sucka ett tungy ”Hå” som ledde yill ”Hollandaise” i utskriften.
Påståendet att Gustafva skulle ha gjort ett liknande misstag när hon skulle besöka sin moster i Holland, och i stället for till Åland, anser jag för min del vara en skröna.
Av självstyrelsepolitiska skäl anser jag ändå att upphovsrätten till en av våra främst nationella symboler (såsen, inte stuvad grävling) är viktig.
Därför kontaktade jag vår främsta historiska expert Dan ”Guru” Nordman för ett utlåtande om, som jag förmodar, Erik Aréns slips som fanns på vinden på lillstugan från 1700-talet.
Nordman insåg omedelbart såsens historiska betydelse och anlände snabbt till platsen. ”Guru” knäppte händerna på magen, lutade huvudet bakåt och gungade försiktigt fram och tillbaka på fötterna.
- Fläckarna påminner om äggula och med tanke på att det finns spår av blåbär kunde det vara fråga om sås av angivet slag ansåg han, men ville inte direkt ta ställning till om Hagdahls recept – utan blåbär – skulle vara obsolet.
- Det var enligt min källforskning mycket ovanligt med slips i början av 1800-talet, men det som mest förbryllar mig som historiker är etiketten med texten ”TREVIRA STOCKHOLM 1942”. Etiketten är slarvigt fastsydd och det kan mycket väl vara fråga om historieförfalskning.
Dan ”Guru” anser att i så fall ”är det mycket allvarligt” och att frågan borde tas upp med Holland på diplomatisk nivå.
Nu kommer frågan att ställas på sin spets.
Kommer Åland som fredens öar att kunna hävda sim hävdvunna rätt till äkta Alandaise mot Hollands imperialistiska maktspråk till försvar för ett billigt plagiat och ett dikteringsmisstag, Hollandaise.
Vem skulle vilja äta stuvad grävling med Hollandaise?
Blogga med WordPress.com. | Theme: Pool by Borja Fernandez.
Entries and comments feeds.
